SAMMANFATTNING

Bakgrund

Palliativ vård är en typ av vård som handlar om att lindra symtom och lidande i livets tidiga och sena slutskede. Sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården står dagligen inför olika dilemman och påfrestningar i arbetet. En god palliativ vård utgår från de fyra hörnstenarna teamarbete, symtomlindring, kommunikation samt närståendestöd och kännetecknas av en helhetssyn på människan. 

Syfte

Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i arbetet med omvårdnad av vuxna patienter i palliativ vård.

Metod

Metoden som tillämpats i studien är en icke-systematisk litteraturöversikt. Med hjälp av sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL Complete har totalt 15 vetenskapliga artiklar identifierats, både med kvalitativ och kvantitativ metod. I enlighet med Sophiahemmets bedömningsunderlag har artiklarna blivit kvalitetsgranskade och analyserade med hjälp av en integrerad analysmetod.

Resultat

Resultatet i litteraturöversikten är presenterat utifrån de 15 vetenskapliga artiklarna som ingår i resultatdelen. I resultatet identifierades fyra olika huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De fyra huvudkategorierna var bristande erfarenheter och kunskap av palliativ vård hos sjuksköterskor, vikten av tydlig och professionell kommunikation med patient och närstående, relationen mellan sjuksköterska och patient samt sjuksköterskors upplevelser ur ett känslomässigt perspektiv. Det framkom i resultatet att sjuksköterskor ofta saknar kunskap kring palliativ vård och att många önskar att utbildning och kunskap inom detta område ska förbättras och prioriteras mer redan under sjuksköterskeutbildningen. Det framkom även att en fungerande kommunikation mellan patienten, anhöriga och sjuksköterskan är av betydelse för att vården ska bli så bra som möjligt. Denna kommunikation utvecklades och blev ofta både bättre och lättare med sjuksköterskans ökade arbetserfarenhet. 

Slutsats

Med resultatet som grund i detta arbete framgår det tydligt att sjuksköterskor, både nyexaminerade och erfarna inom den palliativa vården, önskar en mer kompetent utbildning. Utbildning, både grundutbildning samt vidare kompetensutveckling på arbetsplatser i palliativ vård kan göra att hälso- och sjukvårdspersonal upplever en ökad säkerhet i sitt arbete samt i sin professionella yrkesroll. Sjuksköterskor som själva upplever sig säkra i sitt arbete kan ge en patientsäker vård. 

ABSTRACT

Background

Palliative care is a type of care that focuses on relieving symptoms and suffering. Nurses who work in palliative care face daily various dilemmas and distresses. The quality of good palliative care is measured in four cornerstones that are; teamwork, symptom relief, communication and support for relatives, and is characterized by a holistic view of the human being.

Aim

The aim of this research was to shed light on nurses' experiences that they have or felt within their practice of adult patient care in palliative care. 

Method

The method used in this study is a non-systematic literature review. Using searches in Pubmed and CINAHL Complete databases, a total of 15 scientific articles have been identified, both with qualitative and quantitative methods. In accordance with Sophiahemmet's assessment data, the articles have also been quality reviewed by the authors in the sense that the articles have been analyzed using an integrated analysis method.

Results

The findings presented are based on 15 scientific articles. The authors identified four different main categories with associated subcategories going through the articles. The four main categories were; lack of experience and knowledge of palliative care among nurses, the importance of clear and professional communication with patients and relatives, the relationship between nurse and patient and nurses' experiences from an emotional perspective. The findings emphasized that nurses often lack knowledge about palliative care. Many nurses also wish for better education and knowledge, but also that the education should be prioritized and improved during nursing education. The findings also showed that communication between the patient, his relatives and the nurse is the key in order for the care to be as good as possible. However, the basis for a well-functioning communication is based on experience and thus became better and easier the longer the nurse had been involved with the palliative care for the patient.

Conclusion

The conclusion of this study shows that both recently graduated nurses and experienced nurses with experience in palliative care, wish for better and more qualified education. A better education in terms of more practical experience but also more qualified theoretical education in order for them to feel more confident within the field of palliative care and in the nursing professional role. Nurses who are confident in their work deliver a better and safer care for their patients.