Bakgrund 

Begreppet placebo har tidigare associerats som en overksam behandling utan terapeutisk effekt som i stor utsträckning omtalats som ett oetiskt tillvägagångssätt. Begreppet har dock i samtida forskning erkänts som en kraftfull mekanism: Placebo handlar inte om vad som tillförs patienten, utan om hur det tillförs. Denna insikt ger plats åt länken mellan omvårdnad och placeboeffekt samt idén om hur omvårdnad kan anpassas för att till fullo dra nytta av den fysiologiska mekanismen. Vid sidan om detta framhåller forskning att denna länk ännu inte gjort inträde i klinisk praxis. 

Syfte 

Syftet var att belysa hur åtgärder inom omvårdnad kan anpassas för att påverka placeboeffekt. 

Metod 

För att möta syftet utformades en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats och integrerad analys. 

Resultat 

Resultatet presenteras i fem kategorier vilka i olika grad besvarar hur omvårdnad kan anpassas för att både optimera och modulera placeboeffekt i kliniska miljöer: icke-verbal kommunikation, verbal kommunikation, framhållning av patientens autonomi, anpassning av omvårdnadens estetik samt uppmuntran till somatiskt fokus. 

Slutsats 

Litteraturöversiktens resultat pekar på sjuksköterskans möjligheter att förstärka placeboeffekt och minska noceboeffekt, samt genom dessa förbättra individanpassad omvårdnad, öka patientens välbefinnande och optimera behandlingsresultat. Med detta ges ökad förståelse för omvårdnadens centrala roll kring placeboeffekt, placeboeffektens värde i omvårdnadskontext samt det för vårdkedjan viktiga sammanlänkandet. 

Background 

The term placebo has earlier been regarded as an ineffective treatment without therapeutic effect and widely referred to as an unethical method. However, the concept has through today’s research been recognized as a powerful mechanism: Placebo is not about what is administrated to the patient, but rather how it is added. This insight provides space for the link between nursing care and placebo effect, as well as the idea of how nursing care can be adapted to take full advantage of the physiological mechanism. In addition to this, research emphasizes that this link has not yet been accessed in clinical practice.

Aim 

The aim was to illustrate how placebo effect can be achieved by adaptations of interventions in nursing care. 

Method 

To meet the purpose a non-systematic literature review was designed with an inductive approach and an integrated analysis. 

Results 

The results are presented in five categories of which to varying degrees answer how nursing care can be adapted to optimize as well as modulate the placebo effect in clinical environments: non-verbal communication, verbal communication, emphasis on the patient's autonomy, adaptation of the aesthetics of nursing and encouragement of somatic focus. 

Conclusions 

The results of the literature review point to the nurse’s opportunities to strengthen the placebo effect, reduce the nocebo effect and through these improve individualized nursing care, increase the patient’s well-being and optimize treatment outcome. This provides an increased understanding of nursing care as a central part in placebo effect, the placebo effect’s value within the context of nursing care, and their significant interconnection within caregiving.