När en patient inkommer till akutmottagningen efter att blivit utsatt för yttre högenergivåld krävs ett snabbt omhändertagande i form av ett interprofessionellt traumateam. Att omhänderta traumapatienter kan upplevas som sårbart och tumultartat vilket medför att vårdpersonal behöver agera snabbt. Om kommunikation inom traumateamet utövades felaktigt kan detta riskera patientsäkerheten då detta kan medföra försämrade behandlingsresultat och utökad handläggningstid. Syftet med föreliggande studie var att beskriva faktorer som påverkade ett traumateam i deras interprofessionella arbete vid ett akut patientomhändertagande. Designen var en allmän litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras på databasträffar genom CINAHL och PUBMED. En integrerad analys användes för att analysera insamlade data. Studiens resultat utgörs av tre huvudkategorier: Traumaledarens ansvar, Kommunikationsverktygens betydelse och Traumateamets gruppdynamik. Resultatet visade på traumaledaren har ett ansvar för helhetsperspektivet såväl över patienten som teamet. Beroende på vad situationen krävde hade traumaledaren olika ledarstilar. I traumateamet hade kommunikationsverktyg avgörande betydelse då bland annat closed-loop communication samt call-out, vilket kunde uppemot halvera patientens handläggningstid. Effektiv och tydlig kommunikationsväg inom traumateamet skapade en oproblematisk teamkommunikation. Traumateamets gruppdynamik utgjordes av tydlig struktur och positionering av medlemmarna i traumarummet. Genom en öppen atmosfär där allas kompetens involveras skapades en bra teamsammanhållning. Slutsatsen var att vid användning av kommunikationsverktyg inom traumateamet kunde patientomhändertagandet säkras och minimera eventuella missförstånd. Detta skapade ett välfungerande teamarbete med gynnsam gruppdynamik där samtliga ansvarsområden kompletterade varandra.

ABSTRACT

When a patient enters the emergency room after being exposed to external high-energy violence, immediately care in the form of an interprofessional trauma team is required. Caring for trauma patients can be perceived as vulnerable and tumultuous, which means that care staff need to act quickly. If communication within the trauma team was exercised incorrectly, this may risk patient safety as this may lead to impaired treatment results and increased processing time. The purpose of the present study was to describe factors that influenced a trauma team in their interprofessional work in an acute patient care. The design was a general literature study based on 18 scientific articles. The results are based on database hits through CINAHL and PUBMED. An integrated analysis was used to analyze the collected data. The results of the study consist of three main categories: The Trauma Manager's responsibilities, The importance of Communication Tools and the Trauma Team's group dynamics. The results showed that the trauma leader has a responsibility for the overall perspective over both the patient and the team. Depending on what the situation required, the trauma leader had different leadership styles. In the trauma team, communication tools were crucial, including closed-loop communication and call-out, which could halve the patient's processing time. Effective and clear communication path within the trauma team created an unproblematic team communication. The trauma team's group dynamics consisted of a clear structure and positioning of the members in the trauma room. Through an open atmosphere where everyone's skills are involved, a good team cohesion was created. The conclusion was that when using communication tools within the trauma team, patient care could be secured and minimized any misunderstandings. This created a well-functioning teamwork with favorable group dynamics where all areas of responsibility complemented each other.