Bakgrund: Närstående är genom mänsklig närhet och trygghet mycket värdefulla för patienter i palliativ vård. Idag sker en allt större del av den palliativa vården i hemmet vilket innebär att närstående ges en mer central roll i vårdandet. Forskning visar att närstående kan uppleva både emotionella, fysiska, sociala och psykologiska utmaningar vilket ökar risken för ohälsa. Det är av stor vikt att närstående blir sedda, erkända och inte känner sig ensamma i vårdandet. En intervention syftar till att avsiktligt bli involverad i en svår situation, antingen för att förbättra den eller för att förhindra att situationen försämras.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa interventioner som uppmärksammar närstående inom palliativ hemsjukvård.

Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån syftet med studien. Både studier med kvalitativ- och kvantitativ design inkluderades. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2015-2020.

Resultat: Resultatet beskrivs i tre kategorier utifrån likheter och tyngdpunkter i hur interventionerna utförs; interventioner som synliggör närstående, kunskapsbyggande interventioner och terapeutiska interventioner. Resultatet visar att det finns interventioner som uppmärksammar närstående till patienter i palliativ hemsjukvård och att dessa har effekt i form av minskad ångest, mindre vårdbörda och ökad livskvalitet hos närstående.

Slutsats: Specialistsjuksköterskor i palliativ vård ska erbjuda stöd till patienter och närstående. Interventioner som uppmärksammar närstående i palliativ hemsjukvård finns och bör på ett strukturerat sätt erbjudas i klinisk verksamhet.

Background: The family members are important for the patient in palliative care. They provide security and are valuable. Today an increasing part of palliative care takes place in the home, which means that the family members are given a more central role in the care. Research shows that family members can experience both emotional, physical, social, and psychological challenges which increases the risk of illness. It is of great importance that the family members get the attention, are validated, and not feel alone in the care of the patient. Interventions aims to help family members to improve their situation or prevent the situation from getting worse.

Aim: The aim with the literature review was to describe interventions that pay attention to family members in palliative home care.

Method: The study design was a literature review. Both qualitative and quantitative publications were included. The databases PubMed and CINAHL were used to search the articles. A total of 10 articles, published between the years 2015–2020, were selected and analysed in the results of the literature review.  

Results: The results are described in three categories based on similarities in how the intervention is made. The categories are interventions for the family members to make them visible and confirmed, knowledge-building interventions and therapeutic interventions. The results show that there are interventions that pay attention to family members in palliative home care and that these interventions have an effect that shows a reduction of anxiety, caregiver burden and more quality of life.

Conclusion: Specialist nurses in palliative care should offer support to patients and their family members.  Interventions that make  the family members visible in palliative homecare exist and should be offered in a structured way.