Bakgrund  

Utvecklingen av den digitala tekniken i samhället har bidragit till en alltmer digitaliserad hälso- och sjukvård. I takt med digitaliseringen har hjälpmedel så som mobila applikationer utvecklats. Ett område där mobila applikationer har ökat är inom diabetesvården. Diabetes ökar i snabb takt i världen och mobila applikationer kan ses som ett hjälpmedel i patientens egenvård. En av sjuksköterskans kärnkompetenser är informatik och innebär bland annat att sjuksköterskan skall stärka patienter i sin egenvård med hjälp av digitala verktyg. 

Syfte 

Syftet var att beskriva patienter med diabetes och deras upplevelser och erfarenheter av att använda mobila diabetesapplikationer.    

Metod

En litteraturöversikt genomfördes och databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Femton vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste fem åren, av kvalitativ och kvantitativ design inkluderades. Vidare kvalitetsgranskades artiklarna enligt Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och analyserades i tre steg som resulterade i en beskrivande sammanställning innehållande teman och subteman.

Resultat 

Resultatet sammanställdes i tre övergripande teman som undersökt patienter med diabetes och deras upplevelser och erfarenheter av att använda mobila applikationer: betydelsen av användarvänlighet, behov av stöd samt personliga egenskapers inverkan på upplevelsen.Teknologi, design, tidsåtgång och mätning av hälsodata var viktiga faktorer relaterat till applikationernas användarvänlighet. Kommunikation med vården, utbildning och motivation var andra faktorer som påverkade deltagarnas upplevelse. Resultatet tog även upp upplevda hinder hos användarna.  

Slutsats

Majoriteten av patienter med diabetes var positiva till att använda mobila applikationer som hjälpmedel i sin egenvård. Det fanns skillnader i patienternas upplevelser och erfarenheter av att använda applikationer. Skillnader kan härledas till patientens egenförmåga, personliga faktorer och tillgången till adekvat stöd. Vidare var användarvänligheten och tekniken avgörande faktorer för om mobila applikationer upplevdes värda att använda. För att erhålla mer evidensbaserad kunskap om patienters upplevelser av att använda mobila applikationer i egenvården bör fler longitudinella studier där patienter använt en och samma applikation under längre tid studeras.

Background 

The development of technology has led to an increasingly digitalised healthcare system. Over this period of technological advancement, mobile applications were developed. In the treatment of diabetes care, the use of mobile applications has seen significant growth. The prevalence of diabetes has increased and mobile applications can be used as a tool for patients to administer self-care. A core competency of a nurse is informatics and, within this field, a nurse should direct and assist the patient in the use of digital tools to aid in the patients ability to administer self-care.   

Aim 

The objective was to describe the experience of patients with diabetes when using diabetes related mobile applications  

Method 

A literature review was conducted and database searches were performed in PubMed and CINAHL. Fifteen scientific articles, published in the last five years, of qualitative and quantitative design were included. Furthermore, the articles were quality-reviewed according to Sophiahemmet University's assessment data and analyzed in three steps, which resulted in a descriptive compilation containing themes and sub-themes. 

Results 

The results were compiled into three overarching themes that examined patients with diabetes and their experiences of using mobile applications: the importance of user-friendliness,the need for supportand the impact of personal characteristics on the experience.Technology, design, time consumption and measurement of health data were important factors related to the user-friendliness of the applications. Communication with health-care providers, education and motivation were other factors that influenced the participants' experience. The result also addressed perceived barriers among users. 

Conclusions 

The majority of patients with diabetes were positive about using mobile applications as aids in their self-care. There were differences in patients' experiences when using applications. Differences can be attributed to the patient's self-esteem, personal factors, and the availability of adequate support. Furthermore, the user-friendliness and technology were decisive factors for whether mobile applications were perceived as worth using. In order to obtain more evidence-based knowledge about patients' experiences of using mobile applications in self-care, more longitudinal studies where patients have used one and the same application for a longer period of time should be studied.