Bakgrund

Relaterat till en förbättrad medicinsk sjukvård beräknas 22 procent av världens befolkning år 2050 vara 60 år eller äldre vilket innebär en ökad belastning på hälso- och sjukvården. Personer över 65 år har en ökad risk att utveckla demens och 2030 beräknas miljontals människor ha någon form av demensdiagnos. Personer med intellektuell funktionsnedsättning löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med resterande befolkning. Symtomen på demens beter sig annorlunda hos personer med någon form av intellektuell funktionsnedsättning vilket försvårar diagnostiseringen och flertalet symtom missas.

Syfte

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors och omvårdnadsteamets erfarenheter av att vårda personer med intellektuella funktionsnedsättningar och demens.

Metod

Vald design var en litteraturöversikt, sammansatt av 17 kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2005-2020 granskade utifrån bedömningsmall tillhandahållen av Sophiahemmets Högskola. Artikelsökningen genomfördes i de vetenskapliga databaserna Public Medline [PubMed], Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL], PsycINFO samt manuell sökning. Den insamlade datan analyserades med stöd av Whittemore och Knafls (2005) modell för dataanalys.

Resultat

Resultatet delades in i tre teman Sjuksköterskors och omvårdnadsteamets erfarenheter samt attityd och bemötande, Sjuksköterskor och omvårdnadsteamets behov av utökad utbildning samt Personcentrerad vård och tre subteman Omvårdnadens fysiska och psykiska påverkan på omvårdnadsteamet, Bristande resurser, kunskap och information inom omvårdnadsteamet samt Dementia Care Mapping - Ett omvårdnadsverktyg för demens och intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visade på att sjuksköterskor och personal inom omvårdnadsteamet hade erfarenheter i varierande grad inom omvårdnad av personer med intellektuell funktionsnedsättning och demens.

Slutsats

Resultatet visade att kunskapen hos sjuksköterskorna och omvårdnadsteamet var varierande och att endast ett fåtal sjuksköterskor upplevde sig ha erfarenheterna som krävdes för att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning och demens. Resultatet visade även att behovet av ökad utbildning och kunskap ansågs vara överhängande för att kunna garantera god vård.

Background

Related to improved medical care, 20 percent of the world's population is estimated to be 60 years of age or older by 2050. This means an increased burden on accessible health care. People over the age of 65 have an increased risk of developing dementia and by 2030 millions of people are considered to have a dementia diagnosis. People with intellectual disabilities are twice as likely to develop dementia compared to the remaining population. The symptoms of dementia are expressed differently in people with some kind of intellectual disability, which complicates the diagnosis and results in symptoms being overlooked.

Aim

The aim was to illustrate nurses and nursing staff's experiences of caring for people with intellectual disabilities and dementia.

Method

A literature review based on 17 articles of quantitative and qualitative design, published between 2005-2020 and quality assessed to ensure the article¶s scientific quality. The article search was performed using the scientific databases Public Medline [PubMed], Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL], PsycINFO as well as a manual search. The collected data was analyzed with the support of Whittemore and Knafl's (2005) model for data analysis.

Results

The collected results were divided into three themes Nurses' and nursing sWaff¶s experiences, attitudes and treatment, Nurses' and nursing staffs need for increased education and Person-centered care. The three subthemes were The physical and psychological impact of nursing on the nursing staff, Lack of resources, knowledge and information within the nursing staff and Dementia Care Mapping - A nursing tool for dementia and intellectual disability. The results showed that nurses and nursing staff had varying degrees of experience in caring for people with intellectual disabilities and dementia.

Conclusions

The results showed that the knowledge within the nursing staff varied and that only a few nurses felt that they had the experience required to be able to care for people with intellectual disabilities and dementia. The results also illustrated that the need for increased education and knowledge was considered to be essential to ensure good care.