shh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Riskfaktorer för psykisk ohälsa hos ambulanspersonal: en litteraturstudie
Sophiahemmet University.
Sophiahemmet University.
2020 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Risc factors of mental illness among ambulance staff : a litterature review (Swedish)
Abstract [sv]

Ambulanspersonal arbetar i en miljö som kan vara psykiskt påfrestande. Känsliga och komplexa problem behöver lösas självständigt, med begränsade resurser och ibland under stark tidspress. I mötet med patienten ställs ambulanspersonal inför professionella och emotionella utmaningar. Reaktionerna på dessa möten och erfarenheter kan bli skadliga för den mentala hälsan och forskning visar en ökad prevalens av posttraumatisk stress (PTSD) samt andra ångest- och depressionstillstånd hos personalen.

Syftet var att beskriva vilka faktorer som ökade risken för att utveckla PTSD och annan psykisk ohälsa hos ambulanspersonal. Vald metod var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och integrativ design. En strukturerad artikelsökning utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt inkluderades 18 artiklar i litteraturöversikten, majoriteten av artiklarna var kvantitativa.

Resultatet visade ett antal faktorer som ökade risken för psykisk ohälsa. Dessa delades upp i två kategorier: organisatoriska faktorer och individrelaterade faktorer. Organisatoriska faktorer omfattade bland annat socialt stöd från chef och medarbetare, kronisk arbetsrelaterad stress och möjlighet till återhämtning. Individrelaterade faktorer omfattade bland annat tidigare psykisk ohälsa, livsstilsfaktorer, utbildningsnivå och kön.

Slutsats: Litteraturöversikten har påvisat en rad faktorer som gav ökad risk för psykisk ohälsa för ambulanspersonal. Utvecklingen av psykisk ohälsa är komplex. Att ambulanspersonal upplever arbetsrelaterade negativa följder i form av psykisk ohälsa pekar på att faktorerna beror på individens sårbarhet, erfarenhet av kritiska incidenter och organisatoriska brister. Resultaten i de granskade artiklarna visar också att de negativa följderna inte enbart kan härledas till traumatiska händelser utan också till den kumulativa exponeringen för lidande, sjukdom och död.

Abstract [en]

Ambulance personnel work in an environment that can be stressful. The work is sometimes carried out under great pressure, with severely ill patients and limited resources. Studies have shown an overrepresentation of mental illnesses such as post-traumatic stress, depression and anxiety syndrome among ambulance personnel.

The aim was to describe which factors increase the risk of developing PTSD and other mental illness among ambulance personnel. The method chosen was a general literature review with qualitative approach and integrative design. A structured article search was performed in the Cinahl and PubMed databases. In total, 18 articles were included in the literature review. The majority of the articles had a quantitative design.

The results showed a variety of factors that were considered to increase the risk of mental illness. These were divided into two categories: organizational predictors and individual predictors. Organizational predictors included social support from managers and employees, chronic work-related stress and the opportunity for recovery. Individual predictors included previous mental illness, lifestyle factors, educational level and gender.

Conclusion: The literature review has shown some risk factors for mental illness among ambulance personnel. The development of mental illness is complex. The fact that ambulance personnel experience work-related negative consequences in the form of mental illness appears to depend on the individual's vulnerability, experience of critical incidents and organizational deficiencies. The results also showed that the negative consequences can not only be attributed to traumatic events, but also to the cumulative exposure to suffering, illness and death.

Place, publisher, year, edition, pages
2020. , p. 29
Keywords [en]
Ambulance staff, Mental illness, Stress, Risk factors, PTSD
Keywords [sv]
Ambulanspersonal, Psykisk ohälsa, Stress, Riskfaktorer, PTSD
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:shh:diva-3696OAI: oai:DiVA.org:shh-3696DiVA, id: diva2:1428611
Educational program
Specialistsjuksköterskeprogrammet : ambulanssjukvård
Supervisors
Examiners
Available from: 2020-05-07 Created: 2020-05-06 Last updated: 2020-05-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Emma Ising o Ida Kvissberg(476 kB)7 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 476 kBChecksum SHA-512
d94ab98891fbea950d61d5b24d321566656f4e8fc6be704c2983d27a91a8c439bc0341d795521fd2e931294cafb55df4673424d0ee9e477ba6ac49c7b9f3cd55
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Sophiahemmet University
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 7 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 20 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf