shh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Erfarenheter av att leva med förmaksflimmer: en litteraturöversikt
Sophiahemmet University.
Sophiahemmet University.
2020 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Experiences of living with atrial fibrillation : a literature review (English)
Abstract [sv]

Förmaksflimmer är en av de vanligast förekommande hjärtrytmrubbningarna och är associerat med ökad sekundär sjukdom i hjärtsvikt och stroke, nedsatt livskvalitet och depression. Behandling riktas in på symtomlindring, upprätthållandet av god livskvalitet, och förebyggande av sjukdomsförsämring. Genom anpassad information kan hälso- och sjukvårdspersonal stödja personen att återfå kontroll över situationen. Personcentrerat förhållningssätt kan hjälpa till att bygga en förtroendefull vårdrelation, där professionell vägledning och känslomässigt stöd kan öka förmågan att följa livsstilsförändringar och läkemedelsbehandlingar. Syftet med denna studie var att belysa personers erfarenheter av att leva med förmaksflimmer.

Litteraturöversikt med en strukturerad sökning användes som metod. Litteraturöversikten inkluderade 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 artiklar kom från sökningar i databaserna PubMed och SweMed+. Två artiklar inkluderades genom manuell sökning. Inkluderade resultatartiklar kvalitetsgranskades, klassificerades och analyserades med integrerad analys. Resultatet presenteras med tre huvudkategorier och under dessa framkom totalt 9 underkategorier.

Resultatet visade att personer med förmaksflimmer hade generellt lägre skattad livskvalitet och välbefinnande jämfört med övrig befolkning. Emotionell stress kunde upplevas i samband med återkommande episoder och vid misslyckade behandlingar. Många hade svåra symtom som medförde till att de fick avbryta sina dagliga aktiviteter. De önskade att få sin vård i en familjär och trygg miljö med bekanta lokaler och hälso- och sjukvårdspersonal, vilket gav ett ökat förtroende till vården. Bristande information från sjukvården gjorde att det fanns en stor osäkerhet kring sjukdomen. Tydliga förklaringar om situationen ingav en känsla av komfort och kontroll och kunde främja till en god vårdrelation. Många försökte hitta strategier för att förebygga episoder av förmaksflimmer och att identifiera orsaker. Personer upplevde en större tilltro till livsstilsförändringar och egenvård för att kunna kontrollera sjukdomen jämfört med behandlingar och procedurer.

Slutsatsen med denna litteraturöversikt är att personer med förmaksflimmer hade generellt lägre skattad livskvalitet och välbefinnande samt upplevde begränsningar i det dagliga livet. Många försökte hitta strategier till att förebygga och hantera episoder av förmaksflimmer, flera strategier medförde till en ond cirkel med negativa konsekvenser. Personer med förmaksflimmer ville ha information och behöver kunskap om sjukdomen. Det skulle kunna vara viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal ser personen bakom sjukdomen, istället för att fokusera på diagnos och behandling. Utifrån personens egen berättelse kan hälso- och sjukvårdspersonal få en förståelse av personens egna erfarenheter, önskemål och behov.

Abstract [en]

Atrial fibrillation is one of the most common heart rhythm disorders and is associated with poor quality of life and depression, and increased risks of secondary disease such as heart failure or stroke. Treatment is focused on relieving symptoms, maintaining a good quality of life, and preventing disease progression. Healthcare professionals can assist the person to regain control of the situation through personalized information. A person-centred attitude can help build a trusting care relationship, where professional guidance and emotional support can increase the ability to follow lifestyle changes and drug treatments. The purpose of this study was to highlight people's experiences of living with atrial fibrillation.

This Literature review used a method with a structured search. The literature review included 15 scientific articles, 13 articles came from searches in the PubMed and SweMed+ databases. Two articles were included by manual search. Included articles were quality reviewed, classified and analysed with an integrated analysis. The results were presented with three categories and under these a total of nine subcategories emerged.

The results showed that people with atrial fibrillation had generally lower estimated quality of life and well-being compared to the general population. Emotional stress could be experienced in conjunction with recurring episodes or failed treatments. Many had severe symptoms that led to their daily activities being interrupted. They wanted to get their care in a familiar and comfortable environment with familiar premises and medical staff, which gave them increased confidence in the care. Lack of information from the healthcare system meant that there was great uncertainty about the disease. Clear explanations of the situation provided a sense of comfort and control, which could promote a good care relationship. Many tried to find strategies to prevent and identify causes for episodes of atrial fibrillation. People experienced greater confidence in lifestyle changes and self-care in order to control the disease, compared to treatments and procedures.

The conclusion of this literature review is that people with atrial fibrillation generally had lower estimated quality of life and well-being, and experienced limitations in daily life. Many people tried to find strategies for preventing and managing episodes of atrial fibrillation, however, some strategies led to a vicious cycle with negative consequences. Persons with atrial fibrillation want information and need knowledge about the disease. It may be important that health care professionals see the person behind the disease, rather than focusing on diagnosis and treatment. Based on the person's own story, healthcare professionals can gain an understanding of the person's own experiences, wishes and needs.

Place, publisher, year, edition, pages
2020. , p. 29
Keywords [en]
Atrial fibrillation, Coping Skills, Quality of Life, Support, Well-being
Keywords [sv]
Förmaksflimmer, Hanteringsstrategier, Livskvalitet, Stöd, Välbefinnande
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:shh:diva-3688OAI: oai:DiVA.org:shh-3688DiVA, id: diva2:1427725
Educational program
Specialistsjuksköterskeprogrammet : inriktning hjärtsjukvård
Supervisors
Examiners
Available from: 2020-05-04 Created: 2020-04-30 Last updated: 2020-05-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Erfarenheter av att leva med förmaksflimmer-En litteraturöversikt(439 kB)4 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 439 kBChecksum SHA-512
b47b98899c13d1ae4469e7a764ebcf66e6ea2c5775560093956398d5c35b4fbfe416c5e9560fc3a2ed66ad22ae6799d72f6748f33a55af7df0aa75111065b9a2
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Sophiahemmet University
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 4 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 9 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf