Bakgrund

Redan som spädbarn har människan ett behov av omtanke, empati och närhet för att skapa en tillit till sin omgivning. Massage, terapeutisk, taktil och affektiv beröring har nyttjats som ett komplement till ordinarie läkemedelsbehandling med syfte att lindra psykisk och fysisk smärta. Beröring påverkar individer på olika sätt beroende på tidigare erfarenhet, sjukdomsbild eller självkänsla. Beröring har som egenskap att få en person att känna sig betydelsefull och bekräftad men kan även leda till det motsatta.

Syfte

Syftet var att belysa patientens upplevelse och erfarenhet av beröring i vården.

Metod

Litteraturöversikt uppbyggd på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklar valdes från databaser PubMed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, sammanställdes i en matris och analyserades. Alla inkluderade artiklar svarade på studiens syfte och utvärderades med utgångspunkt i Margareta Anderssons förklaring av begreppet integritet.

Resultat

Resultatet visade att beröring optimerade patientens psykiska och fysiska välmående och skapade ett starkare band mellan vårdgivare och vårdtagare. Dessutom upplevde en del patienter en existentiell närvaro vid beröring. Negativa upplevelser uppstod då sjukvårdaren uppvisade bristfällig kunskap, dåligt bemötande och svag närvaro i samband med att beröring gavs. Beroende på vart på kroppen, av vem och på vilket sätt som beröringen gavs kunde detta påverka patientens upplevelse. Vidare speglade resultatet att patienter med psykisk sjukdom i högre grad upplevde beröring som negativ.

Slutsats

Beröring gav huvudsakligen positiva upplevelser, men även negativa upplevelser för patienten. Det finns ingen enkel förklaring till vilka patienter som upplever beröring positivt och vilka som uppfattar beröring negativt, alla patienter är unika. Däremot kan sjuksköterskan genom kommunikation, respekt och engagemang påverka patientens upplevelse av beröring.