Bakgrund: Patienter tillbringar längre tid på akutmottagningen under 2018 jämfört med året innan. De lämnas ofta ensamma under många timmar i väntan på handläggning eller vårdplats. Kommunikationen och informationen mellan vårdpersonal och patienter är stundtals bristfällig vilket kan påverka patientens upplevelse av vistelsen på akutmottagningen.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av kommunikation och information vid ett besök på akutmottagningen.

Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt av både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Sexton artiklar inkluderades. En innehållsanalys gjordes på artiklarnas resultat inklusive identifiering av meningsbärande enheter, kodning och syntetisering av innehållet till kategorier.

Resultatet bildade tre huvudkategorier: Upplevelse av organisationen, upplevelse av vårdmiljön och upplevelse av vårdrelationen. Patienterna var i behov av en tydligare information gällande verksamhet och handläggning. Även brister i kommunikationen gällande exempelvis uppdatering av väntetider, undersökningar och provresultat framkom. Patienterna önskade en mer frekvent interaktion med sjukvårdspersonalen och kunde stå ut med väntetiderna bara de fick kontinuerlig information om förseningarna.

Slutsats: Patienter kan känna sig övergivna och bortglömda på akutmottagningen. Att arbeta med personcentrerad vård på en akutmottagning är en utmaning även om behovet finns. En förbättrad kommunikation mellan vårdpersonal och patient kan påverka patientens upplevelse av akutsjukvård i en redan sårbar situation.

Background: Patients are spending more time at the emergency department in 2018 compared to the previous year. They are often left alone for many hours while waiting for treatment or care. A lack of communication and information between healthcare professionals and patients might affect the patient's experience of the stay at the emergency department.

The aim of the study was to describe patients’ experience of communication and information during a visit at the emergency department.

The method used was a general literature review of both quantitative and qualitative articles. Sixteen articles were included. A content analysis was performed, including identifying meaning units, coding and synthesizing the content into categories.

Results: Three main categories emerged: Experience of the organization, experience of the care environment and experience of the care relationship. Patients were in need of clearer information about the expected course of events and management. Also lack of communication such as updating of waiting times, examinations and test results were identified. The patients wanted more frequently interactions with the healthcare staff and could endure the waiting times if only they were given information about the delays.

Conclusion: Patients might feel abandoned and forgotten at the emergency department. To use a person-centered care at an emergency department is a challenge, even if the need exists. An improved communication between nursing staff and patients might affect the patient's experience of emergency care in an already vulnerable situation.