Bakgrund: Hot och våld utgör idag ett problem inom hälso- och sjukvård, då sjuksköterskor löper en stor risk att exponeras på grund av det patientnära arbete som professionen innebär. Den normalisering som utvecklas kring våldshandlingar ses medföra en komplexitet i yrkesutövandet. Faktorer som påverkar uppkomsten av våldshandlingar är bland annat arbetsmiljörelaterade faktorer, yrkeserfarenhet samt tidigare exponering. Mörkertalet ses vara stort, en bidragande faktor är dålig rapportering av incidenter.

Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan påverkas av att själv bli utsatt för psykiskt och fysiskt våld av patienter på sin arbetsplats.

Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt, sökningar efter artiklar skedde i databaserna PubMed och Cinahl. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid granskningen av de 15 artiklar vilka var av både kvalitativ samt kvantitativt slag, därefter användes en integrerad analys.

Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades genom negativa känslor samt somatiska besvär efter våldsexponeringarna. En påverkan identifierades inte enbart på arbetsplatsen utan även i sjuksköterskans privata relationer. Vid vissa situationer sågs sjuksköterskor ha en ökad tolerant inställning mot våldshandlingar, men en ambivalens utvecklades mellan yrkesutövningen och den egna personen. Detta påverkade sjuksköterskans beteende, förhållningssätt samt viljan att fortsätta arbeta inom professionen.

Slutsats: Sjuksköterskan påverkades både fysiskt såväl som psykiskt av våld på arbetsplatsen, vilket medför ett flertal olika konsekvenser för sjuksköterskan. Att bli utsatt för våldshandlingar bidrog till en försämrad arbetsmiljö, sämre arbetshälsa och försvårande omständigheter kring det ständiga moraliskt och etiskt ställningstagandet. Därav utmynnade ett mönster som visade på svårigheter att verka inom sin profession samt bibehålla sin professionalism.