Förmaksflimmer är den vanligaste takyarytmin hos vuxna och ökar kraftigt i prevalens med stigande ålder. Förmaksflimmer är förenat med ökad dödlighet, minskad livskvalitet, ökad risk för stroke, demensutveckling, depression och hjärtsvikt. Vid debut av paroxysmalt förmaksflimmer och efter hjälp att återgå i sinus, kan risken att återfalla i förmaksflimmer och dess samsjuklighet minska, genom att hantera sina riskfaktorer. Undersökningar har visat att patienter är minst nöjda med information, kunskap och delaktighet inom slutenvården. Patienten har rätt att få information om sitt hälsotillstånd, sitt förväntade vård- och behandlingsförlopp samt om möjligheten att välja behandlingsalternativ. Kommunikation inom vården är livsnödvändig och kan stöta på flertalet kommunikationshinder både från patient och vårdares sida. Personcentrerad vård är fördelaktigt vid vård av patienter med förmaksflimmer. Det främjar delaktighet i beslutsfattande och ökar också följsamheten till långvarig behandling och sjukdomsinsikt.

Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att göra patienter med diagnosen paroxysmalt förmaksflimmer, delaktiga i sin vård och behandling.

Åtta fokusgruppintervjuer har genomförts med 34 sjuksköterskor. Den insamlade datan analyserades via en kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet visade två teman; Personcentrerad vård främjar delaktighet samt sjuksköterskans medicinska fokus påverkar delaktigheten, samt följande fem kategorier; information, kommunikation, bemötande, samverkan i team samt organisation och struktur. Under temat personcentrerad vård främjar delaktighet ingick kategorierna information, kommunikation och bemötande. Det genomsyrande budskapet i intervjuerna och det uppfattande latenta budskapet är det goda etiska förhållningssättet och den i grunden goda människosynen som föreligger hos de intervjuade sjuksköterskorna.  De arbetar personcentrerat, även fast det inte talas uttryckligen om personcentrering. Under temat sjuksköterskans medicinska fokus påverkar delaktigheten, återfanns två kategorier; samverkan i team samt organisation och struktur. I detta tema framkom att sjuksköterskornas fokus huvudsakligen var medicinskt istället för omvårdnadsinriktat.

Studiens slutsats är att det inom slutenvården inte kommuniceras så mycket med patienter med paroxysmalt förmaksflimmer om deras kroniska diagnos och de får ofta stå tillbaka för patienter med mer akuta tillstånd. Trots att så mycket forskning visat på att personcentrerad vård är det som främjar en god följsamhet och delaktighet för alla patienter prioriteras detta bort. Sjuksköterskorna prioriterar bort omvårdnadsfokuset till förmån för att främja vårdprocessen utifrån det medicinska fokuset och prioriterar enbart den medicinska processen. Sjuksköterskan förväntas många gånger vara patientens representant, vilket kan detta leda till en känsla av otillräcklighet hos sjuksköterskor.