Bakgrund

Utmattningssyndrom är ett växande problem i samhället. Internationell forskning visar att sjuksköterskor, jämfört med andra yrkesgrupper, är mer benägna att utveckla utmattningssyndrom. Antalet sjukskrivna sjuksköterskor i Sverige ökar årligen, en av två sjukskrivs för emotionell utmattning och utmattningssyndrom. Detta leder till ökade samhällskostnader samt ytterligare ansträngning för resterande sjuksköterskor. För att bryta den negativa spiralen bör orsaken till detta undersökas vidare.

Syfte

Syftet var att beskriva faktorer som leder till att legitimerade sjuksköterskor, yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, riskerar att utveckla emotionell utmattning eller utmattningssyndrom.

Metod

En allmän litteraturöversikt baserad på sökningar i CINAHL och PsycINFO samt manuella sökningar. Dessa genererade i 16 vetenskapliga artiklar, vilka har klassificerats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag samt analyserats tematiskt.

Resultat

Resultatet visade att arbetsmiljö och arbetsbelastning inverkar på utvecklandet av emotionell utmattning och utmattningssyndrom, likaså det upplevda stödet från chefer och ledning. Sociodemografiska faktorer så som ålder, civilstånd, kön samt antal år i yrket spelar också in. Graden av personligt engagemang och hur varje sjuksköterska hanterar känslomässig stress är också avgörande.

Slutsats

Arbetsmiljö, arbetsbelastning, stöd från chefer, sociodemografiska faktorer samt personlighetsdrag kan vara avgörande faktorer för att utveckla emotionell utmattning eller utmattningssyndrom.