SAMMANFATTNING Mätningar och rapporter från IVO och Socialstyrelsen, om situationen på akutmottagningar runt om i landet, visar att akutsjukvården har många problem att jobba med inom patientsäkerhetsområdet. Kompetens, kompetensförsörjning och arbetsmiljö är en del av de problem som belyses i dessa utredningar och som behöver lyftas för att förbättra patientsäkerheten. Personalen vittnade i dessa rapporter om en vilja att bidra mer än vad de upplever att de ges möjlighet till. In-situ-simuleringar [ISS] är en övnings- och lärandemetod som kommit under 2000-talet inom sjukvården. Metoden innebär att övning sker på plats i verksamheten och beroende på syftet med övningen kan man finna både patientsäkerhetsrisker och ge deltagarna i övningen utvecklingsmöjligheter. Syftet med denna studie var att beskriva in-situ-simulering inom akutsjukvård ur patientsäkerhetsperspektiv och med de två frågeställningarna belysa vilka risker som kunde uppmärksammas och vilka upplevelser och effekter lärandet gav. Litteraturöversikt valdes som metod för att få en bred och beskrivande kartläggning av ämnet. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. 15 artiklar publicerade inom åren 2007 – 2017, varav sex kvantitativa, tre kvalitativa och sex artiklar med mixad design, valdes och låg till grund för resultatet. Resultatet inordnades i kategorier på individ och gruppnivå som framkom under frågeställningarna: Vilka patientsäkerhetsrisker kunde uppmärksammas med ISS? och Vilka upplevelser och effekter av lärandet kunde identifieras med ISS? Under första frågeställningen framkom underkategorierna: kunskapsluckor, utrustningsrisker, medicineringsrisker och resurs/systembrister. Här beskrevs hur deltagarna vid övningarna identifierade och även kunde åtgärda många av riskerna relativt omgående. Det som var svårare att åtgärda var systembrister men att dessa blev identifierade var en god start. Den andra frågeställningen belyste deltagarnas upplevelser och effekter av lärande med insitu-simulering. Även här framkom en individ- och en gruppnivå för kategorierna. Den första kategorin beskrev hur deltagarna upplevde övningarna i grupp och hur gruppen påverkades. Den andra kategorin beskrev hur deltagarna upplevde övningarna individuellt. Inom gruppnivån sågs främst hur teamsamarbete och teamkommunikation påverkade deltagarna både före, under och efter in-situ-simuleringsövningarna. Resultat som framkom var att patientsäkerhetskulturen utvecklades i grupperna i och med in-situsimuleringsövningarna. På individnivån framkom att deltagarna upplevde det positivt att de själva fick bidra med åtgärder. Det gjorde att de kände sig delaktiga i utveckling av patientsäkerheten i verksamheten. När nervositeten för att öva släppt upplevde deltagarna en ökad trygghet i och med att de fick bättre handlag och beredskap för olika situationer de kunde ställas inför i sitt dagliga arbete. Slutsatsen var att in-situ simuleringar kan användas i syfte att finna och åtgärda patientsäkerhetsrisker i akutsjukvård. Deltagarna kan aktivt föreslå förbättringsåtgärder och känna sig delaktiga i utvecklingen av patientsäkerheten. Dessutom sågs synergieffekter med att deltagarna utvecklade ökad trygghet i till följd av ökad kunskap och ökade samarbetsförmågor. Nyckelord: in-situ-simulering, akutsjukvård, akutmottagning, patientsäkerhet, lärande.