Bakgrund

Att som barn vara närstående till någon med psykisk sjukdom innebär en vardag som är oförutsägbar. Barnet tar på sig ett större ansvar än normalt och har behov av att få stöd för att kunna bearbeta och förstå det som händer. Genom att arbeta familjefokuserat kan hela familjen involveras och stödjas vilket ska ingå i sjuksköterskans arbete. Tidigare studier visar dock på att många barn känner sig bortglömda och att vårdpersonalen inte tar ansvar i att stödja barnen.

Syfte

Syftet var att beskriva faktorer som försvårar för sjuksköterskan att ge stöd till barn som närstående till patienter inom vuxenpsykiatrisk vård genom familjefokuserad omvårdnad.

Metod

Metoden som användes i denna studie var allmän litteraturöversikt. Sökningar efter vetenskapliga artiklar utfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Urvalskriterier för att artiklarna skulle inkluderas i resultatet var att de skulle ha ett abstrakt, vara expertgranskade och vara skrivna på svenska eller engelska. Genom manifest innehållsanalys identifierades teman.

Resultat

Faktorer som försvårade för sjuksköterskan att stödja närstående barn inom vuxenpsykiatrin genom familjefokuserad omvårdnad delades in i tre teman. Organisatoriska faktorer, sjuksköterskans och övrig vårdpersonals kompetens och inställning samt påverkande faktorer från patienten, familjen och barnet. Bristande kunskap och utbildning var en faktor som hade stor påverkan på att stödet från vårdpersonalen uteblev.

Slutsats

De faktorer som identifierades minskar och kan utesluta sjuksköterskans stöd till närstående barn i vuxenpsykiatrin. För att kunna genomföra förändringar krävs organisatoriska åtgärder, ändrad inställning hos personal och utbildning i familjefokuserad omvårdnad.