Bakgrund

Under uppväxttiden får barn erfara olika medicinska procedurer inom hälso- och sjukvården, varav många är förenade med smärta. Nålprocedurer är vanligt förekommande och dessutom något barn uttrycker oro kring. Forskning tyder på att barn fortfarande underbehandlas för procedursmärta. Samtidigt finns en rad icke-farmakologiska behandlingsmetoder och strategier som sjuksköterskan har att tillgå vilka kan bidra till lindring av oro och smärta hos barn.

Syfte

Syftet var att beskriva faktorer i omvårdnaden som påverkar hur yngre barn upplever smärta vid nålprocedurer i hälso- och sjukvården.

Metod

Metoden som valdes var en allmän litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa har tagits fram genom databassökning och manuell sökning. Sökningen avgränsades till PubMed, CINAHL Complete, och PsycINFO. Resultatet baseras på 18 artiklar för granskning och analys.

Resultat

Resultatet utgjordes av fyra teman bestående av övergripande faktorer i omvårdnaden som ansågs påverka barns procedursmärta. Dessa teman var fysikaliska behandlingsmetoder, psykologiska behandlingsmetoder, emotionellt stöd, och miljöanpassningar. Resultatet visade att det förekommer såväl fysikaliska som psykologiska behandlingsmetoder vilka i framförallt kombination visat god effekt i relation till barns smärtupplevelser. Dessutom sågs emotionellt stöd och miljö som betydelsefulla aspekter i omvårdnaden.

Slutsats

Slutsatsen blev att procedursmärta bör mötas med ett individanpassat förhållningssätt och ett mångfacetterat angreppssätt. Varierande strategier i form av fysikaliska och psykologiska behandlingsmetoder kan tillsammans med emotionellt stöd och miljöanpassningar ha en positiv inverkan på den komplexa smärtupplevelsen som en nålprocedur på barn kan innebära.