Bakgrund  

Trycksår uppstår vanligtvis hos patienter med nedsatt rörlighet och hos äldre personer som har försvagande konditioner. Trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnad vilken orsakas av tryck eller i kombination av tryck och skjuv. Den vanligaste lokalisationen för trycksår är över benutskott där huden är tunn. Tillståndet räknas bland annat som en vårdskada som innefattar lidande, både fysiska och psykiska skador för patienten utöver kostnader och tidskrävande behandling. 

Syfte

Syftet var att beskriva olika typer av repositionering samt att redogöra för deras effekt för att förebygga trycksår. Metod  Inklusionskriterier och exklusionskriterier har använts som urvalskriterier. Litteraturöversikt utgörs av 16 artiklar av kvantitativ design. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL complete. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade med hjälp av Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag.  

Resultat

Preventionsåtgärder nämligen repositionering i kombination med tryckavlastande stödkuddar/sittdynor som hjälpmedel minskade förekomsten av trycksår. Repositionering med olika tidsintervall med två, tre och fyra timmar visade inga större skillnader för uppkomsten av trycksår. Sambandet med tryckavlastande omvårdnadsåtgärder och repositionering var tredje timme är kostnadseffektivt.  

Slutsats

Repositionering i kombination med andra hjälpmedel minskar incidensen av trycksår. Det finns otillräckligt med evidens för att avgöra hur frekvent repositionering ska ske på tryckavlastande madrass. Tryckavlastande hjälpmedel och möjlighet till repositionering i 30 graders vinkel med tre timmars mellanrum har den bästa effekten för att förhindra trycksår.