shh.sePublikationer
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sjuksköterskors användning av symtomskattningsinstrument i palliativ vård
Sophiahemmet University.
Sophiahemmet University.
2017 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Symtomlindring är en av den palliativa vårdens hörnstenar. Sjuksköterskan har en central roll i den palliativa vården och kunskapen om symtom och symtomskattning är av största vikt. Det finns forskning som visar att symtomskattning förbättrar patientens symtomlindring.  Genom att kartlägga användandet av sjuksköterskors symtomskattningsinstrument idag kan behovet av stöd och utbildning upptäckas. Sjuksköterskor är den yrkeskategori som ofta utför symtomskattningen, och genom att ge möjlighet till ett strukturerat arbetssätt underlättar det att ge patienter i palliativ vård bästa möjliga symtomlindring. Regelbunden symtomskattning rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för palliativ vård. Vid utvärdering av den palliativa vården i livets slutskede har det identifierats som ett av förbättringsområdena att öka andelen personer med behov av palliativ vård i livets slutskede som smärtskattas.

Syftet med studien var att kartlägga användandet av validerat symtomskattningsinstrument i palliativ vård hos sjuksköterskor inom kommunal regi.

Metoden var en sekventiell mixad metod som bestod av en till största delen kvantitativ enkätstudie, med ett fåtal kvalitativa frågor, samt uppföljande förklarande frågor med utgångspunkt ur enkätsvaren. Datainsamling pågick mellan 16 januari 2017 till och med 9 mars 2017. Enkäterna skickades till 259 sjuksköterskor i Jönköpings kommun och 85 besvarade enkäten. Data analyserades med hjälp av enkätverktyget esMaker och Microsoft Excel, och presenterades i tabeller, figurer och löpande text, och jämförelser mellan olika variabler gjordes. Uppföljande frågor skickades via mail till 36 respondenter som givit sitt medgivande att svara på ytterligare frågor. De kvalitativa frågorna bestod av en fråga ur enkäten och två uppföljande frågor, vilka analyserades med tematisk analys. Sammanlagt framkom åtta teman. De symtomskattningsinstrument som efterfrågades i enkäten var Visuell analog skala (VAS), Numeric Rating scale (NRS), Abbey pain scale, Södersjukhuset SÖS-stickan (SÖS) och Edmonton Symptom Assessment System (ESAS).

Resultatet visade att större delen av sjuksköterskorna använde sig av symtomskattningsinstrument i palliativ vård, där 49 procent använde instrumenten varje vecka. Det instrument som användes mest var VAS (85,5 %) och minst var NRS (7,2 %). De sjuksköterskor som fått utbildning i palliativ vård och användandet av symtomskattningsinstrument använde instrumenten i högre grad än de som inte fått utbildning. Sjuksköterskor med längre erfarenhet använde symtomskattningsinstrument i högre utsträckning än de som var nyare i yrket.

Slutsatsen är att kunskap och erfarenhet gör att sjuksköterskorna använder symtomskattningsinstrument i större utsträckning. Genom utbildning till sjuksköterskor om både palliativ vård och om nyttan av att använda symtomskattningsinstrument kan personer som vårdas i livets slutskede få möjlighet att symtomskattas med validerat instrument och på så vis få adekvat symtomlindring.

Abstract [en]

Symptom assessment is one of the cornerstones of palliative care philosophy. Nurses play a central role in palliative care, and knowledge about how to evaluate a patient´s condition is an important skill. Research shows that symptom assessment helps the symptom management of the patient. Identifying how nurses make use of symptom assessment instruments can reveal the need for support and education on the subject. Nurses are often involved in symptom analysis, and providing a structured approach can help to give patients the best possible symptom management. Regular assessment in palliative care recommended by the Swedish National Board of Health and Welfare, and an evaluation of palliative care in Sweden found this is an area where improvement is needed.

The aim of the study was to identify the use of validated symptom assessment instruments in palliative care among nurses working with municipal health care.

The method was a sequential mixed design, with a dominant quantitative survey, including a section of follow-up qualitative explanatory questions based on the result of survey results. Data was collected between January 16th and March 9th, 2017. The questionnaire was emailed to 259 nurses working within the municipality of Jönköping in Sweden and 85 nurses responded. Data was analyzed using the survey tool esMaker and exported to Microsoft Excel, and was presented in tables, figures and text. Data was also organized in a manner where the relationships between variables could be compared. Another set of questions were then sent by email to 36 respondents who agreed participate in a follow-up. The qualitative questions consisted of one question from the survey and two follow-up questions, and were analyzed using thematic analysis was used when reviewing responses. A total of eight themes were found. The symptom assessment instruments inquired about during the survey were Visual Analog scale (VAS), Numeric Rating scale (NRS), Abbey pain scale, Södersjukhuset behavior scale (SÖS) and Edmonton Symptom Assessment System (ESAS).

The result showed that most nurses used symptom assessment instrument, 49 percent used instruments weekly. The instrument most preferred was VAS (85,5 %) and least preferred NRS (7,2 %). Nurses with training in palliative care and symptom assessment used the instruments more frequently than those without training. Experienced nurses were using the instruments more often than those with less experience.

The conclusion is that knowledge and experience are important factors which help decide how often nurses use symptom assessment instruments. By educating nurses in palliative care and the benefits of symptom assessment it will be possible for patients receiving end-of-life care to have symptoms evaluated by validated instruments, and will result in adequate symptom relief.

Place, publisher, year, edition, pages
2017. , 35 p.
Keyword [sv]
Symtomskattningsinstrument, Palliativ vård, Sjuksköterska, Enkätstudie
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:shh:diva-2670OAI: oai:DiVA.org:shh-2670DiVA: diva2:1106658
Educational program
Magisterprogrammet i omvårdnadsvetenskap : palliativ vård
Supervisors
Examiners
Available from: 2017-06-19 Created: 2017-06-08 Last updated: 2017-06-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1119 kB)95 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1119 kBChecksum SHA-512
d8dc260466beb7092b994ceaa958089e93ce9522e279468c783523d6347758c65b580ca29f8812f597ad49f9cd115875a703d5f1ae3225f602ffa28612b80e7b
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Sophiahemmet University
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 95 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 504 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf