shh.sePublikationer
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Larmteamets upplevelser av kommunikation vid behandling av ett hjärtstopp: en kvalitativ intervjustudie
Sophiahemmet University.
2017 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Under de senaste fem åren rapporterades årligen över 2000 intrahospitala hjärtstopp till det nationella hjärtstoppsregistret. När ett hjärtstopp sker vid det mindre akutsjukhuset i södra Sverige tillkallas ett larmteam för att utgöra en kvalitetshöjande resurs. Vid ett hjärtstopp krävs att personalen i larmteamet kan samarbeta eftersom en del arbetsuppgifter måste utföras parallellt för att minimera tiden för adekvat behandling. I dagsläget består utbildningen av sedvanlig träning i hjärtlungräddning vilket medför att ingen samträning sker mellan de olika specialiteterna och yrkesgrupperna i larmteamet. Studier visar att underprestering av icke-tekniska färdigheter, däribland kommunikation, kan utgöra ett hinder för ett lyckat teamarbete. Aktuella HLR-riktlinjer påpekar att vikt bör läggas vid att stärka teamet och att använda sig av kommunikationsmodeller.

Studiens syfte var att belysa larmteamets upplevelse av kommunikation under behandlingen av ett hjärtstopp.

Som metod för studien valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Studiedesignen utgjordes av en deskriptiv design med 13 semi-strukturerade intervjuer med personal från larmteamet som valdes ut genom ett ändamålsenligt urval. Efter datainsamlingen analyserades materialet förutsättningslöst med hjälp av innehållsanalys där meningsenheter valdes ut, vilket i sin tur bildade kategorier.

De kategorier som bildades var Reflektioner om kommunikation i larmteamet, Larmteamets roller kan inverka på kommunikationen och Erfarenhet förbättrar kommunikationen och resultatet visade att personalen i larmteamet generellt sett upplever kommunikationen under hjärtstoppslarmen som god, men att det varierar från tillfälle till tillfälle. Det framkom även attribut som underlättar kommunikationen samt att informanterna påtalade vikten av att kommunikationen fungerar genom hela vårdkedjan. De beskrev också hur viktigt det var med tydliga roller inom larmteamet. Det visade sig råda en viss otydlighet kring vem som egentligen är teamledare under hjärtstoppslarmen i flertalet fall, även om medicinjouren formellt sett är tilldelad denna roll. Flertalet av informanterna upplevde att denna yrkesgrupp borde ta ett större ansvar i dessa sammanhang. Däremot upplevde medicinläkarna en osäkerhet i att leda kommunikationen när man är mindre erfaren. Även övriga informanter upplevde att tidigare erfarenhet från deltagande i larmteamet i samband med hjärtstopp underlättar arbetet och ger en rak och enkel kommunikation.

Utifrån resultatet drogs slutsatsen att teamträning och träning i klinisk miljö bör införas, samt att mer stöd och utbildning bör ges till teamledaren. Dessutom bör mer fokus läggas på att öka medvetenheten om kommunikation och icke-tekniska färdigheter genom att implementera kommunikations- och teamträningsmodeller i HLR-träningen.

Abstract [en]

Over 2000 intra-hospital cardiac arrest events per year were reported to the Swedish national heart and lung resuscitation registry over the last five years. When a cardiac arrest occurs at the General Emergency Hospital in southern Sweden the hospital emergency team is alerted, to increase the quality of care among the attending personnel. During a cardiac arrest situation it is necessary that the emergency team collaborates, since certain tasks must be performed simultaneously to optimize given treatment. Current CPR-training consists of practical skill training, mostly performed without assembling members from the specialties represented in the hospital emergency team, hence no team training is performed.  Previous studies show that several non-technical skills, including communication between the emergency team members, can be an obstacle for successful treatment in a cardiac arrest situation. Current CPR-guidelines recommend that attention should be given to the use of certain communication models to optimize the CPR situation.

The aim of this study was to illuminate the emergency team's experience of communication during a cardiac arrest treatment situation.

A qualitative method with inductive approach was used to perform the study. The study consisted of 13 semi-structured interviews with staff from the emergency team that were elected through a purposive sampling. The collected data was unconditionally analysed, by content analysis where meaning units were depicted, which formed the categories Reflections on communication in the emergency team, Emergency team roles can affect communication and Experience improves communication.

The results showed that the staff in the emergency team generally experienced the communication during a cardiac arrest situation as good, but with variation from one situation to another. Further, attributes were revealed which facilitates communication, and that the respondents pointed out the importance that the communication functions throughout the entire chain of care. They also described the importance with clear roles within the emergency team, however, it turned out to be some ambiguity about who has the role as the team leader during a cardiac arrest situation, despite the formal assignment to one of the professional groups. The majority of respondents felt that the attending physician at the emergency ward more firmly should take the command and step forward in the cardiac arrest situation. However, the attending physician at the emergency ward experienced that it is not always easy to manage the communication properly when less experienced in these circumstances. Yet other informants felt that an experienced emergency team, facilitates teamwork and allows for a straightforward and precise communication.

Based on these results it was concluded that team training and training in a daily clinical environment should be introduced, as well as providing more support and training for the team leader. In addition, more focus should be placed on the awareness of communication and non-technical skills by implementing specific communication and team training models.

Place, publisher, year, edition, pages
2017. , 26 p.
Keyword [en]
Communication, Team, Non-technical skills, Cardiac Arrest, Education
Keyword [sv]
Kommunikation, Team, Icke-tekniska färdigheter, Hjärtstopp, Utbildning
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:shh:diva-2650OAI: oai:DiVA.org:shh-2650DiVA: diva2:1095482
Educational program
Specialistsjuksköterskeprogrammet : inriktning hjärtsjukvård
Supervisors
Examiners
Available from: 2017-05-16 Created: 2017-05-15 Last updated: 2017-05-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Millie Andersson klar(469 kB)5 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 469 kBChecksum SHA-512
0e167db78a3a43c8da22659581200570a1d979aeea61eacb62a0398ad927d5cce368f6a2e01a7edf68883bf67551d78e427305a5226621480f17f59aeb8fc10e
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Sophiahemmet University
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 5 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 18 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf