Stroke är en somatisk sjukdom som innebär stora förändringar i den drabbades livsvärld. Många behöver en omfattande rehabilitering på en strokeenhet där multidisciplinära team arbetar gemensamt för att patienten ska bli så självständig som möjligt innan utskrivning. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnaden, varför goda kunskaper om stroke och hur den kan påverka patientens livsvärld är av stor vikt. Att insjukna i en stroke kan leda till psykiska, sociala och fysiska förändringar. Detta kan leda till funktionsnedsättningar varav vissa är synliga och andra är dolda varför omgivningen inte alltid uppfattar dessa.

Syftet med studien var att beskriva patienters tankar inför hemgång från en strokeenhet.

Metoden som valdes var en intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats. Sammanlagt intervjuades sex patienter som vårdades på en strokeenhet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet av insamlad data visade fyra olika teman: tankar om framtid, tankar om funktionsnedsättningar, tankar om tacksamhet och tankar om behovet av ett nytt förhållningssätt. Ytterligare fynd var patienternas positiva upplevelse till möjligheten att ha fått samtala med sjuksköterska inför sin hemgång. Oron för att drabbas av en stroke igen var något som patienterna hade funderingar och tankar om, även funderingar på hur det skulle fungera hemma efter utskrivning. Tankar om deras funktionsnedsättningar gav en känsla av förlust då dessa begränsade dem i livet. Trots allt hade de en känsla av hopp att återfå sina tidigare funktioner. Patienterna uttryckte en tacksamhet att de överlevt en stroke. Vidare framkom det att patienterna kommit till insikt om sina begränsningar under vårdtiden och var i behov av ett nytt förhållningssätt för att komma vidare efter en stroke.

Slutsatsen av denna studie tyder på att mer tid behöver avsättas av vårdpersonal på strokeenheter för samtal med patienterna om funderingar och tankar kring hemgång i syfte att underlätta det framtida livet. Eftersom en stroke manifesteras på olika sätt hos olika individer ska omvårdnaden om den strokedrabbade i grunden vara individanpassad. Samtidigt tyder denna studies resultat på att de mer målinriktade omvårdnadsåtgärderna kan behöva kompletteras med mer generella åtgärder i form av erbjudande av samtal inför hemgång av en sjuksköterska.

Stroke is a somatic disorder involving major changes in the affected persons’ life-world. Many persons need extensive rehabilitation at a strokeunit where multidisciplinary teams work together aiming the patient to be as independent as possible before being discharge from hospital. The registered nurse has the overall responsibility for nursing, which leads to an increased need for knowledge about stroke and how it may affect the patient's life-world. Being hit by a stroke can lead to psychological, social and physical changes, it can also lead to both visible and hidden disabilities the surroundings do not perceive.

The aim of the study was to describe the patient's thoughts before discharge from a strokeunit.

The method chosen was a qualitative interview study with inductive approach. A total of six patients on a strokeunit were interviewed. The interviews were analyzed by a qualitative content analysis.

Four themes emerged from the interviews which are presented. These include: thoughts about the future, thoughts about disabilities, thoughts of gratitude and thoughts about the need for a new approach. Another finding was that the patient´s positive experience has the possibility to meet with the registered nurse before their discharge. The fear of suffering a stroke again was something that patients had concerns and thoughts about, even thoughts on how that would work at home after discharge. Thoughts about their disabilities gave a sense of loss when these limited them in life. In spite of this they had a sense of hope to regain their former functions. Patients expressed gratitude that they survived the stroke. Another finding was that the patients came to realize their limitations during the hospital stay and were in need of a new approach in order to move forward after the stroke.

The conclusion of this study was that more time needs to be allocated by health professionals to talk with patients about their concerns and thoughts before discharge, in order to facilitate their future life. Stroke is manifested in different ways in different individuals; therefore the basis should be that the care for the stroke survivors should be personalized. Result of this study suggest that the more targeted nursing interventions may need to be complemented by more general measures such as possibility to meet a registered nurse before being discharge.