Bakgrund

Vi sover drygt en tredjedel av våra liv och vår hälsa är starkt beroende av en god sömn. Begreppet sömnstörning kan beskrivas som sömn med bristande kvantitet eller kvalitet som varar under en längre period. I åldersgruppen 16 och 24 år har problemen ökat stadigt.

Omvårdnadsteoretikern Dorotea Orem bygger sin teori på att människan vill och har förmåga att göra förnuftiga bedömningar och handla i enlighet med dessa och att sjuksköterskans roll är att hjälpa en person att planera och genomföra aktiviteter som hör till det dagliga livet med avsikt att förbättra, återställa och bevara hälsa/friskhet samt förebygga ohälsa/sjukdom.

Syfte

Syftet var att beskriva hur omvårdnad kan organiseras för att stödja egenvårdsförmågan hos en ung person med sömnbesvär utifrån Orems egenvårdsteori.

Metod

Metod som valdes för arbetet var litteraturöversikt. Forskningsartiklar söktes under november 2016 i databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Sökorden som användes var adolescent, dyssomnias, sömnstörninga, nursing, nursing care, self care, sleep, sleep deprivation, sleep hygiene, sleep initiation and maintenance disorders och young adult. Resultatet bygger på 16 artiklar. Databearbetning skedde utefter Orems teoretiska modell om egenvård. Material sorterades i teman efter egenvård, egenvårdsbehov och egenvårdskrav.

Resultat

Egenvårdsförmågan kan förbättras utifrån tre huvudfynd: sömnhygien, kognitiv beteendeterapi och utbildning/information.

Slutsats

Genom att utbilda ungdomen i sömnhygien eller kongnitiv beteendeterapi kan egenvårdsförmågan öka. Kombineras dessa åtgärder kan den sömnfrämjande effekten öka. Sjuksköterskan bör utbilda, ge rådgivning och stödja ungdomen till att uppnå bästa möjliga egenvårdskapacitet.