Bakgrund 

I svensk lag stadgas att hälso- och sjukvårdspersonal skall utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ständig och snabb utveckling inom vårdens och omsorgens områden gör att tidigare kunskap fortlöpande måste omvärderas. Den enskilda sjuksköterskan har därför ett personligt ansvar att hålla sig à jour genom livslångt lärande och kontinuerlig uppdatering av de egna kunskaperna. Detta är viktigt då tillämpning av relevant kunskap ger optimal användning av tillgängliga resurser, och minskar risken att hälso- och sjukvårdens resurser ödslas på ineffektiva vårdåtgärder.

Trots att studier visar att en klar majoritet av yrkesutövande sjuksköterskor i Sverige är positivt inställda till forskning, skattar sjuksköterskor själva låg användning av forskningsresultat.

Syfte

Syftet var att beskriva faktorer som kan underlätta eller försvåra sjuksköterskans möjlighet att ta del av forskningsresultat då evidensbaserad vård och omvårdnad skall bedrivas.

Metod

Metoden som valdes för examensarbetets genomförande var litteraturöversikt. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes under april månad 2016 i databaserna CINAHL och PubMed. 

Resultat

Det framkom många faktorer som påverkar sjuksköterskans möjlighet att ta del av forskningsresultat. Försvårande faktorer utgjordes exempelvis av tidsbrist, bristande kunskaper inom forskning, bristande sökkunskaper, svårighet att få tillgång till databaser och arbetsplatsens kultur. Underlättande faktorer beskrevs bland annat utgöras av enkel och snabb tillgång till pålitlig information, erhållen utbildning samt fortbildning, och att databasernas terminologi påminde om sjuksköterskornas egna.

Slutsats

Faktorer såsom den individuella sjuksköterskans befintliga kunskaper, logistik, tid, miljö och organisatoriskt stöd kan påverka möjligheten att ta del av forskningsresultat.