Bakgrund: Demenssjukdom skiljer sig från naturligt åldrande och är ständigt föränderligt i sin manifestation. För varje demenssjuk individ finns det ofta åtminstone en närstående som lever en förändrad och även ibland försvårad vardag i det tysta. Närstående löper en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa då flera blir informella vårdgivare till den demenssjuke individen, vilket ökar den närståendes psykiska, fysiska och ekonomiska belastning.

Syfte: Syftet var att belysa självupplevd hälsa bland närstående som är informella vårdgivare till individer med demenssjukdom.

Metod: Denna icke-systematiska litteraturöversikt inkluderade 19 vetenskapliga originalartiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Datainsamlingen av artiklar skedde i februari år 2021 från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av olika kombinationer av söktermer samt manuell sökning, vilket genererade flera artiklar. Utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument kvalitetsgranskades artiklarna och artiklar med låg kvalitet exkluderades. Därefter utfördes en integrerad dataanalys där resultatartiklarnas innehåll kategoriseras i två teman med tillhörande underteman.

Resultat: Litteraturöversikten resulterade i att två teman och sex underteman identifierades. De två teman som urskildes var psykiska och sociala faktorer som belyste självupplevd hälsa bland närstående. Underteman som framkom var närståendes depression, stress, sorg, isolering, kommunikationsproblematik samt processen att gå från att vara närstående till att bli informell vårdgivare.

Slutsats: Resultatet visade att självupplevd hälsa för närstående till individer med demenssjukdom påverkas av olika faktorer. Den självupplevda hälsan förändrades när närstående känner psykologisk och social belastning. I resultatet framkom att närstående upplevde att det var en omvälvande process att gå från att vara partner till att bli informell vårdgivare.

Background: Dementia differs from natural aging and is constantly changing in its manifestation. For every individual with dementia, there is often at least one close relative who lives an alternated and even sometimes strenuous everyday life in silence. Relatives of individuals with dementia run an increased risk of suffering from mental illness as many become informal caregivers for them, which increases the relative's mental, physical and financial burden.

Aim: The aim was to portray self-perceived health among related parties to individuals with dementia.

Method: A non-systematic literature review compiled with 19 original scientific articles of qualitative and quantitative design. The data collection of articles took place in February 2021 and was obtained from the databases PubMed and CINAHL using various combinations of search terms as well as manual search, which generated several articles. Based on Sophiahemmet University's assessment instruments, the articles were quality-reviewed, and then an integrated data analysis was executed, lastly the result articles were organized in two themes with associated sub-themes.

Results: The literature review resulted in the identification of two themes and six sub-themes. The two distinguished themes were psychological and social factors, which described self-perceived health among related parties. Sub-themes that emerged were relatives' depression, stress, grief, isolation, communication problems and the process of going from being a partner to becoming an informal caregiver. 

Conclusions: The results illustrated self-perceived health of relatives of individuals with dementia to be affected by various factors. Self-perceived health shifts when a close relative feels a psychological and social strain. The results demonstrate that close relatives felt that it was a transformative process to go from being a partner to becoming an informal caregiver.