Förmaksflimmer är den vanligast förekommande arytmin och förknippas med ökad risk för stroke och hjärtsvikt samt sänkt livskvalitet. Behandlingen inriktar sig förebyggande mot stroke, frekvens- och rytmreglering samt behandling av kardiovaskulära riskfaktorer. För att klara av att leva med förmaksflimmer kan olika hanteringsstrategier underlätta samt stöd från familj och vården. Sjuksköterskans ansvar är att hjälpa de drabbade att hantera sin sjukdom samt ge rätt information. Detta kan uppnås genom personcentrerad vård som innebär att sätta personen i fokus och identifiera personliga upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med förmaksflimmer. 

Litteraturöversikt med strukturerad sökstrategi användes som metod. Översikten genererade 16 vetenskapliga artiklar där 15 inkluderades från sökningar i CINAHL och PubMed och en artikel inkluderades via manuell sökning. Alla artiklar kvalitetsgranskades och analyserades genom tematisk analys. Analysen genererade nio kategorier samt tre övergripande teman. 

Resultatet visade att personer som lever med förmaksflimmer upplevde ansträngande symtom som påverkade dem negativt och behandlingen kunde upplevas besvärlig eller otillräcklig. De kände sig begränsade i livet och kunde inte längre göra allt som tidigare. Acceptansnivån för sjukdomen varierade och olika hanteringsstrategier förekom. Stöd var viktigt men trots det framkom brister gällande stöd både från anhöriga och vården, även förtroendet för vården varierande. Delaktighet i sin vård ansågs som viktig faktor men trots det upplevdes information- och kunskapsbrist. 

Slutsatsen är att personer med förmaksflimmer upplevde varierande symtom som bidrog till fysisk och psykisk påverkan. De försökte hitta olika hanteringsstrategier men upplevde trots det begränsningar i livet. Ett ökat behov av stöd samt mer information och kunskap framkom. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal besitter korrekt kunskap kring personers upplevelser av att leva med förmaksflimmer för att bidra till ökad livskvalitet genom personcentrerad vård. 

Atrial fibrillation is the most common arrhythmia and is associated with an increased risk of stroke, heart failure and reduced quality of life. The treatment focuses on stroke prevention, frequency and rhythm regulation and treatment of cardiovascular risk factors. To manage living with atrial fibrillation, different strategies can facilitate as well as support from family and healthcare. The nurse's responsibility is to help them manage their illness and provide the right information which can be achieved through person-centred care by putting the person in focus and identifying personal experiences. The purpose of this literature study was to describe people's experiences of living with atrial fibrillation. 

Literature review with structured search strategy was used as method. The study generated in 16 articles, 15 included from searches in CINAHL and PubMed and one was included from a manual search. All articles were quality reviewed and analyzed by thematic analysis which generated in nine categories and three overarching themes. 

The results showed that people living with atrial fibrillation experienced various symptoms that affected them negatively and the treatment experienced difficult or insufficient. They felt limited and could no longer do everything as before. The level of acceptance of the disease varied and different management strategies appeared. Support was important, but despite that there were shortcomings regarding support, and trust in healthcare also varied. Participating in their care was considered an important factor but a lack of information and knowledge was experienced. 

The conclusion is that people with atrial fibrillation experienced varying symptoms that contributed to physical and psychological impact and despite different coping strategies they still experienced limitations in life. An increased need for support, more information and knowledge emerged. It’s therefore important that healthcare professionals have correct knowledge about people's experiences of atrial fibrillation to increased quality of life through person-centred care.