SAMMANFATTNING

Det senaste årtiondet har antalet utbildningsplatser på kandidatprogrammet i omvårdnadsvetenskap successivt ökat på landets högskolor och samtidigt har sjukhusen haft svår att tillsätta vakanta sjukskötersketjänsterna. Studentsalar har implementerats på utvalda vårdavdelningar med både pedagogiska avsikter och med avsikt att skapa platser för de sjuksköterskestuderande vid deras verksamhetsförlagda utbildning. Det var därför intressant att studera hur sjuksköterskor upplevde det fortfarande nya sättet att handleda på.

Syftet var att beskriva sjuksköterskor upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter i studentsal på en akutvårdsavdelning.

Som metod användes en kvalitativ induktiv intervjustudie. Ansats och design valdes utifrån studiens uppställda syfte. Studiens deltagare rekryterades från två olika kliniker på ett akutsjukhus i Mellansverige. Ett meningsfullt urval tillämpades. Datainsamlingen genomfördes via individuella intervjuer med sju legitimerade sjuksköterskor. All insamlad data transkriberades och meningsbärande enheter bröts ut ur texten för att vidare kondenseras, kodas och kategoriseras. Analysen genomfördes med en manifest innehållsanalys där fyra kategorier och tio subkategorier formulerades under analysprocessen.

Resultatet visade att deltagarna hade både positiva och negativa upplevelser av att handleda på studentsal. De stora vinsterna som de handledande sjuksköterskorna poängterade var att handledningen efter införandet av studentsalar upplevdes mer professionell och att handledningsformen skapade en bättre struktur för både handledare och studenter. De negativa aspekterna som framkom handlade ofta om resursbrister i form av t.ex. bemanning och svårigheter att handleda flera studenter samtidigt. Det fanns en ambivalens hos deltagarna gällande handledningsmodellen som i sin tur inte alltid upplevdes som helt klar och tydlig enligt sjuksköterskorna.

Handledning i studentsal kan vara en mycket fördelaktig form av handledning förutsatt att alla resurser som krävs för ett lyckat resultat tillhandahålls från verksamheten. Det förefaller vara av stor vikt att behovet av information, tid och resurser tillgodoses redan vid implementering av studentsal som handledningsmodell på en akutvårdsavdelning.

ABSTRACT

During the last decade the number of training posts in the bachelor program in nurse education in Sweden has increased. At the same time the Swedish hospitals have had problems filling vacant posts among nursing staff. Student wards have been implemented at several wards on hospitals all around the country with both pedagogical intent and with the intent to create space for the nursing students in their clinical training. Therefore it was interesting to explore how the nurses experienced this new way of providing preceptorship for nursing students during clinical education.

The aim was to describe nurses´ experiences of providing preceptorship on a student ward in an emergency care setting.

A descriptive design and a qualitative approach was used. The participants were recruited from two clinics at an emergency hospital in a county situated in the middle of Sweden by a purposive sampling method. The data was collected through individual semi-structured interviews conducted with seven registered nurses. All data were transcribed and further analyzed using manifest qualitative content analysis. Four categories and ten sub-categories were identified during the process of analysis.

The findings showed that the participants had both positive and negative experiences related to preceptorship in a student ward. The greatest gain of precepting nursing students in a student ward was that the supervision became more structured and felt more professional. Negative aspects that emerged were often referred to as lack of resources such as to few nurses on duty and the struggle of supervising more than one nursing student at the same time. There seemed to be ambivalence among the participants referring to the concept of peer-learning not being entirely explicit, according to the nurses preceptors.

Preceptorship on a student ward might be a most beneficial model of supervision provided that all resources needed for a positive outcome are supplied by the hospital management. It seems to be of greate importance that all requirements such as information, time and resources are available for use at the early beginning of implementation.