Bakgrund

Vid år 2020 så beräknas depression att utgöra den näst största sjukdomsbördan i världen. Rådande situation ställer nya krav på vården och sjuksköterskan att lindra psykisk ohälsa. Nuvarande standardbehandling för depression och ångest utgörs av farmakologisk behandling samt olika former av psykoterapi, emedan ett växande antal studier påvisar behandlingseffekt av mindfulness. Väsentliga frågetecken om hur och när mindfulness har behandlingseffekt kvarstår emellertid, vilket föranleder ytterligare forskning inom området.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar effekten av mindfulness hos personer med depression och/eller ångest.

Metod

En allmän litteraturöversikt användes som metod i denna studie för att bearbeta och sammanställa en del av tidigare forskning. Datainsamling i form av artikelsökning genomfördes i CINAHL, PubMed och PsychINFO. Innehållsanalys utfördes på 15 vetenskapliga artiklar och fyra teman identifierades.

Resultat

Resultatet uppvisade att mindfulness har behandlingseffekt vid depression och/eller ångest, varvid fyra faktorer som påverkade behandlingseffekten identifierades. Faktorerna var följande: individuell motivation, diagnos, samverkan med andra behandlingar samt kompetens bland pedagoger. Individuell motivation påverkade behandlingseffekten mest.

Slutsats

Mindfulness uppvisade behandlingseffekt vid depression och/eller ångest, emedan fyra faktorer påverkade behandlingseffekten: individuell motivation, diagnos, samverkan med andra behandlingar samt kompetens bland pedagoger. Individuell motivation påverkade behandlingseffekten mest, då mindfulness ställer väsentliga krav på mobilisering av egna resurser. Utökad forskning krävs för att bättre kartlägga behandlingseffekten vid specifika tillstånd samt vid specifik behandlingslängd.