Globalt sker omkring 2,6 miljoner fall av intrauterin fosterdöd varje år. Det finns ett flertal maternella och fetala orsaker och riskfaktorer för att drabbas av intrauterin fosterdöd, men i de flesta fall förblir dödsorsaken okänd. Att bli förälder innebär en av livets största transitioner och anknytning till det väntade barnet startar tidigt i graviditeten. Förlusten orsakar därför en svår sorg hos föräldrarna. Barnmorskan har stor inverkan på föräldrars upplevelse av intrauterin fosterdöd och bör besitta kunskap om föräldrars erfarenheter och behov i samband med att de drabbas. Historiskt har mycket förändrats i synen på dödfödsel och handläggning av förlossning i Sverige sedan 1960-talet men globalt finns ett flertal sociala och kulturella normer och tabun kring dödfödsel som kan vara försvårande för föräldrarnas upplevelser i samband med att de drabbas. 

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av att drabbas av intrauterin fosterdöd. 

Metoden som användes var en litteraturöversikt där data från 15 artiklar från 12 olika länder inkluderades. Datan analyserades med integrerad analys. 

I resultatet framkom tre kategorier och åtta underkategorier: ”Upplevelsen av förlust” med underkategorierna ”Känslomässiga reaktioner”, ”Hanteringsmekanismer” och ”Påverkan på parrelationen”. ”Betydelsen av stöd” med underkategorierna ”Stöd från vänner och familj”, ”Vårdmötet” samt ”Betydelsen av trosuppfattning och kulturell kontext” och ”Att möta sitt dödfödda barn” med underkategorierna ”Att se och hålla sitt barn” samt ”Bekräftelse av barnet som person”. Initialt beskrivs sorg, chock, förvirring och emotionell smärta. Många föräldrar klandrar sig själva för dödsfallet. Stöd från familj och vänner är betydande. Sociala och kulturella normer samt tron på en högre makt kan vara försvårande eller stödjande i sorgeprocessen. Föräldrar önskade att barnet skulle behandlas med respekt samt bekräftas som person. 

Slutsatsen blev att emotionell smärta och sorg vid förlust av ett barn som dör intrauterint var betydande oavsett när under graviditeten och var i världen det skedde, oavsett kulturell kontext och eventuell trosuppfattning. Det dödfödda barnet var för alltid en betydande del av föräldrarnas liv och minnen av barnet blev värdefulla. Vårdmötet hade stor betydelse för föräldrarnas upplevelse. En stor andel föräldrar önskade möta sitt barn men alla fick inte möjlighet att göra det på grund av barriärer kring kultur, trosuppfattning, sociala normer, riktlinjer i vården och egen rädsla.

Globally, about 2,6 million cases of intrauterine fetal death occur every year. There are several maternal and fetal causes and risk factors for intrauterine fetal death to occur, but in most cases the cause of death remains unknown. Becoming a parent is one of lifes’ biggest transitions and attachment to the expected child starts early in the pregnancy. The loss therefore cause severe grief for the parents. The midwife has great influence on the parents' experience, and knowledge of parents’ experiences and needs when facing an intrauterine fetal death is important. Historically, much has changed in the view of stillbirth and the handling of the birth of a stillborn in Sweden since the 1960s, but globally there are many social and cultural norms and taboos surrounding stillbirth that can be aggravating for the parents’ experiences in connection to their loss. 

The purpose of the literature review was to describe parents’ experiences when they suffer from intrauterine fetal death. 

Used method was a literature review were data from 15 articles from 12 different countries were included. The data were analyzed with integrative analysis. 

In the results three categories and eight subcategories emerged: "The experience of loss" with the subcategories "Emotional reactions", "Coping mechanisms” and ”Impact on the couples relationship", "The importance of support" with the subcategories "Support from friends and family", "The care meeting" and "The importance of beliefs and cultural context", "Meeting your stillborn child" with the subcategories "Seeing and holding your child" and "Confirmation of the child as a person". Initially, grief, shock, confusion and emotional pain are described. Many parents blame themselves for the death. Support from family and friends was significant. Social and cultural norms as well as belief in a higher power could be aggravating or supportive in the grieving process. Parents wanted their child to be treated with respect and confirmed as an individual. 

The conclusion was that emotional pain and grief in connection to perinatal losswas significant regardless of when during pregnancy and where in the world it occured, regardless of cultural context and possible beliefs. The stillborn child was forever a significant part of the parents’ lives and memories of the child became valuable. The personal treatment in the care encounter is of great importance for the parents’ experience. A large proportion of parents wanted to meet their child, but not everyone was given the opportunity to do so due to barriers surrounding culture, beliefs, social norms, care policies and own fears.