shh.sePublikationer
1 - 4 av 4
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Ingeson, Mimmi
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Ericsson, Max
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad vid psykisk ohälsa hos äldre: en litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett globalt problem som leder till onödigt lidande och förtidig död. Många äldre är multisjuka, vilket innebär att de lever med flera somatiska och/eller psykologiska sjukdomar samtidigt. Detta påverkar symtombilden hos äldre som lider av psykisk ohälsa, och det är vanligare att dessa personer att söka vård för fysiska åkommor eller besvär istället för sitt psykiska mående.  Detta gör det svårare för vårdpersonal att uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa.

     

    Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad vid psykisk ohälsa hos äldre.

     

    Metod: Arbetet är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Litteratursökningar gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och Pubmed.

     

    Resultat: Resultatet delades upp i 2 huvudkategorier bestående av Kunskap och Relation, med 4 underkategorier bestående av Psykisk ohälsa, Rutin, Relationen med äldre och Andra relationer. I resultatet framkom det att många sjuksköterskor upplevde att de saknade den kunskap som behövs vid omvårdnad av psykisk ohälsa hos äldre, även vikten av en god relation mellan sjuksköterskan och patienten, dess anhöriga, och annan vårdpersonal framfördes.

     

    Slutsats: Sjuksköterskor känner att deras kunskap är otillräcklig vid omvårdnad av psykisk ohälsa hos äldre. En god relation med patienten är viktig, men anhöriga glöms ofta bort. Rutiner saknas vid omvårdnaden. Författarna anser att för lite fokus läggs på omvårdnaden vid psykisk ohälsa hos äldre.

  • Tabell, Vesa
    et al.
    Tarkka, Ina M
    Holm, Lena W
    Skillgate, Eva
    Sophiahemmet Högskola.
    Do adverse events after manual therapy for back and/or neck pain have an impact on the chance to recover?: A cohort study2019Ingår i: Chinese Physics B, ISSN 0069-3715, E-ISSN 2045-709X, Vol. 27, artikel-id 27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Manual therapy is a commonly used treatment for patients with back and neck pain. Studies have shown that manual therapy-related adverse events are mainly short in duration and mild or moderate by their intensity, affecting up to 50% of the patients. If the presence of adverse events has an impact on the chance to recover from back/neck pain is poorly understood. The aim of this study was to investigate if mild or moderate adverse events after manual therapy has an impact on the chance to recover from back/neck pain in men and women.

    Methods: A prospective cohort study of 771 patients with at least three treatment sessions in a randomized controlled trial performed in January 2010 - December 2013. Adverse events within 24 h after each treatment were measured with questionnaires and categorized as: no, mild or moderate, based on bothersomeness. Outcome measure was the perceived recovery at seven weeks and at three months follow-up. Odds Ratios (OR) and 95% confidence intervals (CI) were calculated by Logistic regression to investigate the associations between the exposure and outcome, and to test and adjust for potential confounding.

    Results: There were no statistically significant associations observed between the experience of mild or moderate adverse events and being recovered at the seven weeks follow-up. The only statistically significant association observed at the three months follow-up was for mild adverse events in men with an OR of 2.44, 95% CI: 1.24-4.80 in comparison to men with no adverse events.

    Conclusion: This study indicates that mild adverse events after manual therapy may be related to a better chance to recover in men.

    Trial registration: The study is based on data from a trial registered in Current Controlled Trials (ISRCTN92249294).

  • Lindfors, Anne
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors åtgärder för att förebygga trycksår hos äldre personer inom akutsjukvård: en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Äldre personer över 65 år vårdas oftare inom akutsjukvården än andra personer. De behöver ofta mer resurser från akutmottagningen vilket ger längre vistelsetid på akutmottagningen. Genom längre vistelsetid ökar risken för att de äldre drabbas av trycksår på grund av inre och yttre faktorer. Trycksår kan uppkomma från 2 timmar och uppåt och räknas som vårdskada. En vårdskada medför lidande, kroppslig eller psykisk sjukdom eller dödsfall. Sjuksköterskans preventiva omvårdnadsarbete innebär att minska onödigt lidande och att det sker för tidig död. Trycksår går till stor del att förebygga, men det har varit svårt att minska förekomsten. Syftet var att beskriva sjuksköterskors åtgärder för att förebygga trycksår hos personer, äldre än 65 år, som vårdas inom akutsjukvård. En litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl med sökord som bedömdes kunna svara på syftet. Sökningen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar, publicerade 2009–2019 som inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. En integrerad analys genomfördes för att analysera och syntetisera de inkluderade artiklarnas resultat. I resultatet framkom det sex underteman för som utgjorde basen för två teman. Dessa var Process och kompetens samt Omvårdnadsåtgärder. Under temat Process och kompetens finns det två stycken tillhörande underteman: riskbedömning och utbildning. Under temat Omvårdnadsåtgärder finns det fyra stycken tillhörande underteman: användning av hjälpmedel, information till patienterna, preventiva åtgärder och lägesändringar. Slutsatsen blev att få en god trycksårprevention hos äldre patienter behöver personalen både få kunskap och utbildning, men även att det finns en nära tillgång till utrustning och förband för trycksårprevention. Det är även viktigt att sjuksköterskorna involverar patienterna för att få en lyckad trycksårprevention.

  • Johansson, Annelie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Nilsson, Ulrika
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av sekundärpreventiv omvårdnad vid takotsubo kardiomypati: en intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Takotsubo kardiomyopati (TK) är ett syndrom som uppvisar liknande symtom som vid en akut hjärtinfarkt. EKG-bild och hjärtskademarkörer i serum kan också tala för en akut hjärtinfarkt men vid kranskärlsröntgen påvisas normala kranskärl. I Sverige diagnostiseras cirka 600 personer årligen med TK och företrädelsevis är det postmenopausala kvinnor som drabbas. Forskning om syndromet pågår men avsaknad av tydliga evidensbaserade behandlingsstrategier både inom den akuta och sekundärpreventiva vården kan leda till ett icke optimalt omhändertagande av denna grupp patienter. Sekundärprevention syftar till att personen drabbad av sjukdom skall ges förutsättningar att förhindra och/eller skjuta upp återinsjuknande. Sjuksköterskor som träffar dessa personer i hjärtrehabilitering efter diagnos TK är en viktig del för framtida livssituation för den drabbade och att belysa erfarenheter hos dessa sjuksköterskor kan vara av intresse för vidare sekundärpreventiv omvårdnad av patienter med TK.

    Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenhet och upplevelser av sekundärpreventiv omvårdnad vid Takotsubo kardiomyopati.

    Metoden var en kvalitativ intervjustudie där data samlades in genom att intervjua sju sjuksköterskor arbetande på hjärtmottagning dit patienter med TK blev kallade för återbesök. Intervjuerna genomfördes med stöd av en semistrukturerad intervjuguide utformad av författarna. Den insamlade datan transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet av sjuksköterskornas erfarenhet trädde fram i tre kategorier, ”Behov av kunskap och kompetens för att kunna tillgodose behov av information”, ”Önskan om individanpassad sekundärprevention” och ”Brist på evidensbaserad omvårdnad”. Sjuksköterskornas upplevelser var att det främst var kvinnor som drabbades av TK och att livssituationen för dessa innan insjuknandet var fyllt av stress. Sjuksköterskorna upplevde även att patienterna hade det tufft i efterförloppet med kvarvarande besvär med trötthet, andfåddhet och stor oro. Sjuksköterskorna kände att de inte hade tillräckligt med kunskap om TK, dess behandling och dess naturalförlopp Detta skulle kunna härledas till otydliga riktlinjer och att det saknades evidensbaserade strategier för ett optimalt omhändertagande. Tankar och önskemål om förbättringsarbete kring denna patientkategoris sekundärpreventiva omvårdnad framkom.

    Denna studies slutsats blev att sjuksköterskornas erfarenheter av sekundärpreventiv omvårdnad vid TK är att det behövs utvecklas evidensbaserade riktlinjer för omvårdnaden. Sjuksköterskorna upplevde patientgruppen som en skör grupp med stort behov av stöd i eftervården och de kunde känna en viss otillfredsställelse av att inte kunna möta patientens behov beroende på avsaknad av tydliga riktlinjer. Sjuksköterskorna var engagerade och intresserade av patientgruppen och såg potential för förbättringsarbete och förordade ett multidisciplinärt samarbete för att samla största möjliga erfarenheter kring dessa patienter.