shh.sePublikasjoner
1 - 4 of 4
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Olsson, Helen
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskors upplevelser av överbelastning på akutmottagning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Akutmottagningen har som uppdrag att handlägga patienter med akuta tillstånd inom olika specialiteter. Ett stort inflöde av patienter, långsamt genomflöde och utflöde skapar långa väntetider och överbelastning kan uppstå. Överbelastning på akutmottagningen kan ge konsekvenser inom flera områden i vårdkedjan. Patienterna riskerar att få sämre vård och längre tid till smärtlindring. Det skapar långa väntetider som i sin tur leder till missnöjda patienter och anhöriga Överbelastning kan även skapa minskad produktivitet och ökad frustration bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning under överbelastning påverkas i sin yrkesutövning. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av överbelastning på akutmottagning. Metoden var en kvalitativ deskriptiv intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor verksamma på två olika akutmottagningar. Intervjuerna transkriberades ordagrant för att därefter analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet presenteras i tre kategorier: att vara sjuksköterska i kaos, patientsäkerhet och att hantera sin situation. Ur sjuksköterskornas upplevelser framkom att de upplevde att miljön på akutmottagningen vid överbelastning påverkades negativt. De önskade mera tid för att skapa ett bra möte med patienten och upplevde att omvårdnaden var svår att hinna med vid dessa tillfällen. De påtalade att sekretessen inte gick att upprätthålla på en överbelastad akutmottagning. Informanterna upplevde att det fanns risker i patientsäkerheten och påtalade tre områden som extra riskfyllda: patienter med låg prioritet och lång väntetid, patienter som väntar på vårdplats och bemanning på akutmottagningen nattetid. Yrkesutövningen påverkades genom ständiga avbrott och de utvecklade med erfarenhet egna rutiner för att göra arbetet effektivt. De upplevde oro över att missa försämring/allvarliga tillstånd hos patienter och fick en känsla av maktlöshet. Sjuksköterskorna uppgav att de fann stöd i sitt team och att de kunde delegera uppgifter och kände sig trygga med att teamet tillsammans oftast kunde hantera arbetsbelastningen. För att förbättra flödet i arbetet önskade de närmare samarbete med primärvård, att läkarna hade en större förankring i teamet och att det fanns fler beslutsmässiga läkare i tjänst samt önskade bli avlastade från administrativa arbetsuppgifter som de upplevde tog tid från patientarbetet. Studien kan således visa på att överbelastning på

    överbelastning påverkar samtliga omvårdnadsdomäner och även om sjuksköterskorna hade förståelse för patienternas situation kunde de inte alltid uppfylla exempelvis patienternas rätt till sekretess och integritet, vilket skapade samvetsstress. Sjuksköterskornas utvecklade strategier för att underlätta arbetet skapade över tid mer stress och även den erfarna sjuksköterskan upplevde oro för att missa försämring/allvarliga tillstånd hos patienter. Att inte få gehör för påtalade brister i patientsäkerhet och arbetets förutsättningar under överbelastning kan skapa en känsla av maktlöshet. Stöd från kollegor och team ger dock möjlighet att ändå uppleva arbetet som positivt och känna en tillfredsställelse.

    Nyckelord:

    Akutmottagning; Patientsäkerhet; Sjuksköterskor; Överbelastning

  • Blomgren, Sara
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Joelsson, Jeannette
    Sophiahemmet Högskola.
    "Att välja mellan två onda ting": sjuksköterskans reflektioner och resonemang kring palliativ sedering2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den palliativa vårdens ambition är att lindra symtom vid obotlig sjukdom och att främja livskvalitet för patienter och deras närstående vid fysiska, psykologiska, sociala eller existentiella behov. Inom den specialiserade palliativa vården finns patienter med komplexa symtombilder som i livets slutskede inte kan symtomlindras annat än med hjälp av palliativ sedering som behandlingsform. Genom att kontrollerat sänka patientens medvetande minskar lidandet och ger patienten möjlighet till en fridfull och värdig död. Sjuksköterskan ansvarar för det praktiska utförandet av sederingen och omvårdnaden av patienten tills döden inträder.

    Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors reflektioner och resonemang kring palliativ sedering i livets slutskede.

    Metoden för arbetet var semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Inklusionskriterierna var legitimerade sjuksköterskor, yrkesverksamma inom den palliativa slutenvården med personlig erfarenhet av att ha varit delaktig i beslut, ha iordningsställt och administrerat behandling där syftet var palliativ sedering. I föreliggande intervjustudie avsågs en kontinuerlig sedering. Dataanalysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys.

    Resultatet består av de fem kategorierna den beslutsfattande processen, läkemedelshantering, närståendeperspektiv, sjuksköterskans roll och utbildning. Huvudfynden var osäkerhet och kunskapsbrist gällande skillnaden mellan behandlingens avsikt och biverkan av en symtomlindrande behandling. Sjuksköterskan upplevde inte beslutet om palliativ sedering som känslomässigt belastande när det fanns tydligt stöd i teamets dokumentation och i verksamhetens riktlinjer och struktur.

    Slutsatsen är att det finns ett behov av utbildning bland sjuksköterskor gällande palliativ sedering, både internt på arbetsplatsen och externt i större forum. Ett sätt att öka medvetenheten och kunskapen kring palliativ sedering kan vara att arrangera ett event om palliativ sedering med workshops i södra Sverige. Ett annat sätt kan vara möjlighet till reflektion i arbetsgruppen där diskussionen med kollegor kan bidra med en ökad trygghet hos sjuksköterskan vid ansvar för palliativ sedering. Att få reflektera är betydelsefullt och underlättar möjligheten att våga fråga och erkänna osäkerhet inför palliativ sedering.

  • Karpegård, Ellinor
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Svalstedt, Jennifer
    Sophiahemmet Högskola.
    Registered nurses’ experiences of preventing pressure ulcers at a person receiving care at a hospital in Peru: a qualitative study2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background

    Globally pressures ulcers are commonly seen as hospital acquired injuries with negative consequences for the persons such as pain, suffering and also incurring high costs for society. Preventing the occurrence of pressure ulcers is an important part of nursing care and a professional responsibility for registered nurses. Person-centered care is one of the core competencies for registered nurses. Involving the person in their care and increasingthe person’s knowledge about preventive strategies, person-centered care is of great value in the prevention of pressure ulcer.

    Aim

    The aim of this study was to describe registered nurses’ experiences of preventing theoccurrence of pressure ulcers in persons receiving care in a hospital setting in Peru.

    Method

    A qualitative method was used with semi-structured interviews which were conducted at a hospital in Peru. Seven registered nurses participated in this study. The data was analyzed with a qualitative content analysis.

    Findings

    The findings of this study are presented under three categories formed during the data analysis: Incorporating pressure ulcer prevention into general nursing care, recognition of the need to develop knowledge about pressure ulcers and awareness of professional responsibilities in nursing care.

    Conclusion

    Providing nursing care, following closely hospital guidelines, provides a systematic way to prevent the occurrence of pressure ulcers in persons receiving hospital care. It is important that the nurse includes the person in the care process. The registered nurses underlined the importance of education in prevention strategies.

  • Keder, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Lingegård, Agnes
    Sophiahemmet Högskola.
    Musik som symtomlindrande omvårdnadsåtgärd vid demenssjukdom: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Demenssjukdomar är progressiva sjukdomar som inte går att bota. Det är vanligt förekommande att personer med demenssjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Omvårdnadsmål inom demensvården är att lindra symtom, öka välbefinnande och livskvalitet samt stärka hälsa utifrån ett holistiskt synsätt. Musiken har tidigare visat positiv inverkan på livskvalitet och välbefinnande inom hälso- och sjukvård. Vid demenssjukdom kan symtom av sjukdomen vara ett hinder för livskvalitet och välbefinnande.