shh.sePublikasjoner
1 - 8 of 8
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Kaasik, Malin
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Kanaeva, Oksana
    Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer: en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Våld i nära relationer är ett internationellt problem i samhället. Våld i nära relationer innebär fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld utfört av en partner i en nära relation. Konsekvenserna för kvinnor som upplever våld i nära relationer kan leda till allvarliga skador, handikapp eller dödsfall. Det är vanligare att kvinnor blir utsatta för grövre våld än män och har därmed ett större behov av stöd och hjälp, främst från sjukvården. Sjuksköterskans kunskap är viktig då hen oftast är den första vårdgivaren som möter de våldsutsatta kvinnorna.

  • Fridh, Katarina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Persson, Sofia
    Sophiahemmet Högskola.
    Att avsluta ventilatorsbehandling för personer med amyotrofisk lateralskleros: en kvalitativ intervjustudie som beskriver sjuksköterskors erfarenheter2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativ vård innebär att förbättra livskvalitet för personer med livshotande kronisk sjukdom och dess närstående. De fyra hörnstenar som den palliativa vården vilar på är symtomkontroll, kommunikation, teamarbete och närståendestöd. Sjuksköterskor inom palliativ vård har till uppgift att tillsammans med teamet förebygga, observera, behandla och lindra symtom för både patient och närstående. Amyotrofisk lateralskleros är en motorneuronsjukdom som påverkar kroppens alla muskler. Nedsatt andningsfunktionen hos personer med ALS leder till hypoventilation vilket kan behandlas med ventilatorstöd med noninvasiv ventilator via näseller helmask och trakeostomiansluten invasiv ventilator. Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja personen med ALS att bevara sin autonomi, värdighet och livskvalitet samt stödja närstående som ofta även är vårdare. Behandling för att ersätta livsnödvändiga funktioner, såsom andning, som ges i syfte att bevara liv vid ett livshotande tillstånd innebär en livsuppehållande behandling. Rätten att neka behandling är lagstadgad i Sverige likaväl som rätten att avsäga sig pågående behandling. Studiens resultat diskuteras mot Katie Erikssons teorier om vårdlidande.

    Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av avslutande av ventilatorbehandling för personer med amyotrofisk lateralskleros inom palliativ vård

    Metoden som använts var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Tio sjuksköterskor intervjuades med avseende på deras erfarenheter av att avsluta ventilatorbehandling. En kvalitativ analys med induktiv ansats användes för att få fram både latent och manifest data.

    Resultatet presenteras under två teman. I temat att göra resan från oro och rädsla till trygghet beskrivs att sjuksköterskorna inför att avsluta ventilatorbehandling kunde känna rädsla och oro men att avslutet i de allra flesta fall uppfattades ett värdigt avslut där sjuksköterskan lindrade lidande. Vidare presenteras faktorer som kan minska erfarenheten av oro och rädsla. Under detta tema återfinns kategorierna att praktiskt förbereda inför avslut, att stänga av ventilatorbehandling samt förberedelse och bearbetning. I temat att balansera de egna känslorna som uppstår framkommer sjuksköterskans känslor av ansvar och hur de förhöll sig till detta ansvar. I detta tema belyser sjuksköterskorna vad de upplever är vårdens helhetsansvar, att det finns ett informationsansvar samt att de känner ett personligt ansvar mot personen som vill avsluta ventilatorbehandling. Under detta tema finns kategorierna teamarbete på olika nivåer, att förhålla sig till ansvar och målet med vården.

    Slutsatser som kan dras är bland annat; att närvara vid avslut av livsuppehållande ventilatorbehandling kan skapa känslor av oro och rädsla men förberedelser och planering kan göra erfarenheten positiv. Det finns en trygghet i rutiner och att använda redan befintlig erfarenhet för att sjuksköterskor ska känna sig trygga i avslutssituationen.

  • Helg, Elsa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Soto Ticona, Brenda
    Sophiahemmet Högskola.
    Registered nurses' experiences of meeting patients' spiritual needs in a hospital setting in Peru2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background

    Spirituality is within into every person even though the spiritual experience is always individual. Well-being and happiness are related to the amount of spirituality influencingone’s life. Patients spiritual distress and needs often emerge from their experience of suffering. Acknowledging patients’ spirituality needs, and possessing skills to meet suchneeds, are crucial to provide holistic care; unmet spiritual needs can could increase patient ́s suffering. Spiritual care is included in registered nurses’ responsibility, althoughthe focus and involvement of spiritual care, depends on their personal experiences.

    Aim

    The aim was to examine registered nurses’ experiences of meeting patients’ spiritual needsin a hospital setting in Peru.

    Method

    A qualitative design was performed with semi-structured interviews. Nine registered nurses were interviewed, the collected data was analysed with a qualitative content analysis.

    Findings

    Three categories were found in the analysis; Recognition of professional responsibilities in providing spiritual care, Integrating spiritual care into clinical practice and Impact of spiritual care. The findings show how holding a holistic view impacted the delivery of spiritual care.

    Conclusion

    It is difficult to use specific strategies to meet spiritual needs since needs areindividual. Meeting spiritual needs must always be done with respect for the patients’ waysof expressing their spirituality. Being available and listening are important elements ofmeeting patients’ spiritual needs. Spiritual care is recognised as an inseparable part ofholistic care and the involvement of spiritual care is essential for patients healing.

  • Wallén, Linnéa
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Wramsby, Anna
    Sophiahemmet Högskola.
    Midwives experiences of working with post abortion family planning: a Minor Field Study in Zambia2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The prevalence of post abortion contraception in Zambia is lower than in many other African countries, with unmet family planning needs. Midwives play an important professional role in family planning. In conjunction with an abortion the midwife is provided with an opportunity to inform, discuss, prescribe and initiate family planning with the woman concerned. It is shown that women receiving information and knowledge about post abortion contraception are more likely to use it.

     

    The aim of the study was to describe midwives experiences of working with post abortion family planning in Zambia.

     

    A qualitative interview study with semi-structured questions was used. To conduct the study and find participants with the right inclusion criteria a strategic sampling was used. Ten midwives working with post abortion family planning in Zambia were interviewed. Qualitative content analysis was performed to analyze the collected data from the interviews.

     

    During the data-analysis two categories and eight subcategories were identified. The midwives had experiences of several challenges within post abortion family planning. These included lack of knowledge, supplies and health care staff as well as problem with stigma around family planning and lack of compliance. The midwives also described other factors influencing the work with post abortion family planning. These factors included changes in attitudes, the midwife's knowledge and the importance of information provided by the midwives.

     

    The midwives experienced that there were several factors influencing their work with post abortion family planning. Several challenges within post abortion family planning were identified in this study. Areas of improvement involve education, more midwives working and a better availability to post abortion family planning equipment and services.

  • Bager, Carina
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    von Rosen, Amanda
    Sophiahemmet Högskola.
    "Jag fick stöd utifrån mina önskemål": en enkätstudie om föräldrars tankar om amning/uppfödning och hur de önskar att få stöd2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amning innehåller all näring ett spädbarn behöver och WHO rekommenderar helamning i sex månader och därefter amning i tillägg till annan kost. Amning medför flera positiva hälsoeffekter för mamma och barn och är även ett miljövänligt och ekonomiskt sätt att ge sitt barn mat. De flesta mammor har en önskan om att amma men många mammor slutar att amma innan barnet är sex månader. Detta skulle kunna minska med rätt stöd. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och var föräldrar får kunskap och stöd gällande amning/uppfödning före och efter barnets födelse samt vilket stöd de önskar. Metod: Kvantitativ metod med deskriptiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. En tvärsnittsstudie genomfördes. En enkät utformad som ett frågeformulär med slutna och öppna frågor delades ut till föräldrar som var med vid barnets åttamånaderskontroll på BVC genom ett konsekutivt urval. Totalt 124 föräldrar inkluderades. Data från de slutna frågorna analyserades med deskriptiv statistik. De öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De flesta föräldrar (92%) hade tänkt att deras barn skulle helammas från början men endast 37,1 procent av föräldrarna hade tänkt att helamma de första sex månaderna. Det var 29,8 procent av föräldrarna som uppgav att de hade fått helt tillräcklig kunskap om amning före eller under graviditeten. Det var vanligast att denna kunskap hade inhämtats från barnmorskemottagning (59,7%) och därefter från internet (43,5%). De flesta föräldrar (79%) tänkte att de kunde vända sig till BVC med amningsfrågor efter att barnet var fött. Det var från BVC som de flesta (58,1%) föräldrarna fick stöd med amning/uppfödning när barnet var nyfött. Det var även fortsättningsvis BVC som de flesta föräldrarna (54%) fick stöd från när barnet var äldre än fyra veckor. Föräldrarna var nöjda med det stöd som gavs när vårdpersonal var tillgänglig, tydlig, ingav trygghet och upplevdes ha hög kompetens. De var inte nöjda när något av det brast eller när vårdpersonal gav motsägelsefulla råd. Föräldrarna önskade mer praktisk hjälp vid både amning och flaskmatning samt mer förberedande information under graviditeten. Slutsats: Alla föräldrar får inte den information de själva anser att de behöver gällande amning/uppfödning under graviditeten. Mer stöd och utbildning bör ges under denna tid. Barnmorskemottagning och internet är viktiga informationskällor och därför bör lämpliga hemsidor rekommenderas av barnmorskan. Det stöd som föräldrarna får efter barnets födelse kommer främst från BVC men också från andra delar av vårdkedjan, speciellt under de första veckorna. Det stöd och den information som ges bör vara samstämmig genom hela vårdkedjan och bör utgå från ett personcentrerat perspektiv, vara evidensbaserad samt inte vara dömande.

  • Björnsdotter, Sara
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Hayle, Selam
    Sophiahemmet Högskola.
    Mindfetalness: barnmorskors upplevelse av att arbeta med en metod för observation av fostrets rörelser i slutet av graviditeten2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fostrets rörelser kan vara en indikator på den intrauterina miljön, där avtagande fosterrörelser kan tyda på att moderkakan inte fungerar optimalt. När fostret får för lite syre och näring spar fostret energi genom att röra sig mindre. Det finns olika räknemetoder för att registrera fosterrörelser. Metoderna har utvecklats för att identifiera ett foster som är under risk, där förlossningen måste tidigareläggas för att rädda barnets liv. Evidens för räknemetodernas effektivitet diskuteras i en pågående internationell diskurs. Mindfetalness är en ny metod för att observera fostrets rörelser, där fokus är att registrera rörelsernas styrka, kvalité och karaktär utan att räkna varje enskild rörelse.

     

    Syftet var att undersöka barnmorskors upplevelse av att arbeta med Mindfetalness på barnmorskemottagning.

     

    I december 2017 genomfördes en datainsamling, med hjälp av ett webb-baserat frågeformulär, till barnmorskor som arbetar på en mottagning som lottats att dela ut en broschyr till gravida kvinnor. Svaren analyserades med hjälp av en innehållsanalys med induktiv ansats.

     

    Majoriteten av barnmorskorna upplevde att broschyren var lätthanterlig, stödjande och den kompletterade deras muntliga information om fosterrörelser. Barnmorskorna upplevde att kvinnorna var nöjda och kände sig trygga med att få broschyren. I några få fall upplevde barnmorskorna att kvinnorna blev oroliga. Barnmorskorna förmedlade att informationen om Mindfetalness underlättade kvinnornas anknytning till sitt ofödda barn. Att informera om fosterrörelser var enligt barnmorskorna svårt men samtidigt viktigt och betydelsefullt.

     

    Mindfetalness kan vara en lämplig metod för barnmorskor att använda då de informerar och samtalar om fostrets rörelser med gravida kvinnor. Fler studier behövs om metodens effektivitet avseende att identifiera foster under risk.

     

  • Allergren, Anna
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Starfeldt, Malin
    Sophiahemmet Högskola.
    Påverkan av fysisk aktivitet under okomplicerad graviditet för fostret, det nyfödda barnet samt kvinnan: en litteraturstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vid graviditet sker flertalet kroppsliga förändringar som i kombination med förlegad och felaktig information om fysisk aktivitet kan utgöra barriärer för gravida kvinnor att utföra fysisk aktivitet. Fördelar med fysisk aktivitet avseende fysisk- och psykisk hälsa för befolkningen i allmänhet är väl dokumenterade. Studier visar att flertalet gravida kvinnor inte kommer upp i rekommenderad mängd fysisk aktivitet. I Sverige är det vanligen barnmorskan som vägleder och informerar gravida kvinnor gällande livsstil under graviditet och att stötta och ge individanpassad rådgivning är en central del i barnmorskans arbete. Forskning visar att barnmorskors kunskaper om fysisk aktivitet under graviditet är bristfälliga.

    Syftet var att belysa den medicinska påverkan av fysisk aktivitet under okomplicerad graviditet för kvinnor, foster och nyfödda barn.

    En litteraturöversikt har gjorts där sökning av artiklar genomförts i databaserna PubMed och CINAHL. Studiens resultatdel utgörs av femton kvantitativa artiklar publicerade mellan 2008 och 23 januari 2019, samt fyra kvantitativa artiklar funna med manuell sökning.

    Det sågs ingen negativ inverkan på barnets vitalparametrar efter en och fem minuters ålder, inte heller någon skillnad mellan andelen vaginala födslar jämfört med kejsarsnitt kunde ses då kvinnan utfört fysisk aktivitet under graviditeten. Fysisk aktivitet hade en positiv inverkan på viktökningen, vilken blev mindre samt att viktnedgången postpartum underlättades om kvinnan varit fysisk aktiv under graviditeten. Även kvinnans psykiska välmående ökade samt att durationen av förlossningen blev signifikant kortare om kvinnan varit fysisk aktiv under graviditeten.

    Det finns inte någon risk med att rekommendera fysisk aktivitet till friska kvinnor med en okomplicerad graviditet. Dock bör fysisk aktivitet över 90 procent av den gravida kvinnans maxpuls undvikas.

  • Blomqvist, Marie
    et al.
    Sophiahemmet Högskola.
    Törnqvist, Linn
    Sophiahemmet Högskola.
    Patienters behov av information i samband med akut koronart syndrom: en litteraturöversikt2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I begreppet AKS ingår hjärtinfarkt och instabil angina. Hjärtinfarkt drabbar cirka 25 300 personer i Sverige årligen och för att förhindra återinsjuknande följer ett omfattande sekundärpreventivt arbete med start redan på sjukhuset. Sekundärpreventionen bygger på egenvård där information är en viktig komponent. Informationen berör många områden och syftar till att ge patienten förståelse och medverka till en förändrad livsstil. Cirka en tredjedel av patienterna som haft hjärtinfarkt når de nationella målvärdena för sekundärpreventionen. Tidigare forskning har visat att patienter upplever informationen under vårdtiden som otillfredsställande. Patienter som har dålig förståelse för sin hjärtsjukdom deltar också mer sällan i sekundärpreventiva behandlingsprogram. Personcentrerad vård har positiva effekter på följsamhet till behandling och behandlingens resultat. Individens förmåga att förändra sin situation påverkas också av graden av hälsolitteracitet och empowerment.

    Syfte: Syftet var att beskriva behovet av information för att erhålla förståelse hos patienter med akut koronart syndrom från insjuknande till hjärtrehabilitering.

    Metod: Mixad litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Totalt 16 artiklar inkluderades, lika många kvantitativa som kvalitativa artiklar. En integrativ analys av materialet utfördes i syfte att sätta artiklarnas resultat i relation till varandra samt identifiera likheter och skillnader. Därefter identifierades kategorier som beskriver de granskade artiklarnas resultat.

    Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; all information är viktig, information genom hela vårdförloppet efterfrågas och anpassad information är meningsfull. Patienter ansåg inte att någon information var oviktig och information efterfrågades vid insjuknande även om den första tiden vid AKS präglades av chock. Även efter hjärtrehabilitering och två år efter AKS fanns behov av information om bland annat farmakologisk behandling, vilket också var det informationsområde som nämndes i flest studier. En återkommande fråga hos patienterna var varför AKS drabbat just dem. De önskade kongruens i information från olika källor och hade svårt att applicera standardiserad information på sin egna situation. De efterfrågade individuellt anpassad information som gavs när de själva var redo för det och som inkluderade anhöriga.

    Slutsats: Behovet av information är omfattande och patienter ansåg inte att någon information var oviktig. Även information i ett skede som präglas av chock är efterfrågad och betydelsefull. Individuell information underlättar förståelse för relevans av livsstilsförändringar och möjliggör delaktighet. Informationsbehovet varierade över tid och kvarstod till viss del efter två år.