Background: Ineffective communication is the main contributing factor to adverse events whilst receiving healthcare. The use of standardized communication results in improved patient safety and quality of care. A well-proven communication model is SBAR, situation, background, assessment and recommendation. The nurse is responsible for secure information transfer between healthcare personnel which is facilitated by good communication and functioning collaboration and creates prerequisites for person-centered care. The nurse also has a responsibility to contribute towards improvement work on an individual and structural level.  

Aim: The aim was to illuminate the nurse's perception and experience of the communication tool SBAR.  

Method: A non-systematic literature review, based on 19 scientific articles of qualitative and quantitative design. Article search was conducted in the databases PubMed, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and via a manual search. Quality assessment was conducted with regards to the article’s scientific quality. Integrated analysis was used to formulate the result.  

Results: Nurses experienced fewer mistakes and increased accuracy. They also felt that SBAR affected patient safety and safety climate and how its structure facilitated decision making. Positive aspects of SBAR were described such as its structure, detail, comprehensibility, logic and efficiency. The perception of improved teamwork and collaboration was evident. Nurses also experienced increased self-confidence, which facilitated interprofessional communication. SBAR was perceived to promote interaction, social support and increased the quality of received communication.  

Conclusions: The result showed how SBAR contributed to beneficial consequences for the individual, the team and the nursing care but also what obstacles exists for its successful implementation. The nurse has a professional responsibility to contribute towards improvement work through personal reflection. By reflecting on communication skills, the organization's structure with regards to information transfer and one’s own experiences, the nurse can contribute towards improved patient safety, collaboration and improvement work.

Background 

The whole family is affected when their child is diagnosed with cancer. If one individuals' life situation changes, this will affect the lives of everyone included. It is essential that the nursing and the family is seen as united. Hope has shown have a great meaning in cancer care and for the recovery. However, lack av hope can eventuate consequences like depression, decreased motivation and compliance. The background shows that the nurse is the profession that is best suited for promoting and preservation of hope. 

Aim 

The aim was to describe family's experiences of hope in care of a child with cancer. 

Method 

A non-systematic literature review with 17 scientific articles. Twelve scientific articles were search in PubMed and CINAHL and five articles through a manual research. The total amount of articles was quality reviewed and went later on through an integrated analysis. 

Results 

Most families experienced hope as something constant and the most important component in nursing for a child suffering from cancer. However parents could also experience that the intensity of hope varied depending on how the treatment progress went. Intensity of the variation was described as high hopefulness resulted in reduced anxiety symptoms while a low hopefulness caused depression and anxiety. An empathic and understanding response, support from relatives and health care professionals together with truthful information and knowledge about the disease were those factors that promoted hope according to the family. 

Conclusions 

All families experienced the significant meaning of hope. Partly to be able to continue the treatments through the roller-coaster parents described that the cancer brings with it, but also to be able to resist the consequences cancer and hopelessness can bring, such as depression and anxiety. Summarized, hope is described as something fluctuating but were always present.

Bakgrund

Palliativ vård, vård i livets slutskede, skiljer sig från annan vård då syftet med palliativ vård inte är att bota utan lindra lidande och främja välbefinnande den sista tiden i livet. För de närstående är detta en tung tid vilket gör att de är i stort behov av stöd. En av de fyra hörnstenarna inom den palliativa vården är stöd till närstående vilket är en viktig del av   sjuksköterskans arbete och innebär att inge känsla av tillit till den närstående så att en relation kan skapas för att ge det stöd som behövs. 

Syfte

Syftet var att belysa närståendes upplevelser av omvårdnad vid livets slutskede.

Metod

För att sammanfatta tidigare forskning i ämnesvalet har litteraturöversikt använts som metod. Sökning har skett i databaserna Pubmed och CINAHL vilket gav 15 vetenskapliga artiklar som besvarat syftet i arbetet. Integrerad analysmetod har använts som metod för att få en övergripande bild av resultatet. 

Resultat

Ur denna litteraturöversikt har fem kategorier framtagits som utgjort grunden till resultatet. Resultatet visade bland annat att närstående upplevde bristande information, att de önskade bättre symtomlindring för den sjuke så som bättre smärtlindring, lugnande och ångestdämpande behandling framför allt i det terminala skedet och att livsuppehållande behandlingar pågick för länge vilket gav patienten onödigt lidande. Som närstående att få en vårdarroll upplevdes det för många vara svårt och det fanns en oro att vårda sin kära med vetskapen om att bortgången inom snar framtid skulle inträffa. Närståendes behov av emotionellt stöd både under sjukdomsförloppet men också efter dödsfallet, visade sig vara stor då de ofta kände sig ensamma i sin sorg.

Slutsats

Närstående är en grupp som ofta står i skuggan av patienten i den palliativa vården. Det är inte ovanligt att närståendes behov bortprioriteras på grund av tidsbrist. Den palliativa vården är en vårdform många kommer att komma i kontakt med, vilket gör att detta arbete är av betydelse.

Background

Patients suffering from aphasia as a result of stroke may have difficulty conveying needs and are at risk for poor medical outcomes. The verbal language is a vital part of communication and social interaction and some form of communication is a prerequisite for the caring relation between patient and nurse. Nurses lack knowledge of communication and alternative communication routes, which means that there are few calls initiated to communication. Nurses are there for at risk of avoiding the patient and focus the conversation around medical tasks. This can lead to patients with aphasia having few opportunities to express their health care needs and make themselves heard and their possibility to participate is severely limited.

Aim

The aim was to illustrate measures that promote participation between nurses and patients suffering from aphasia as a result of stroke.

Method

This study was conducted as a literature review with inductive design. The literature review includes 15 articles with qualitative and quantitative design. The articles were collected through searches in the databases Pubmed and Cinahl and are dated between 2010 and 2019.

Results

The result is presented in three categories that were all relevant for patient participation. The categories are; knowledge, communication and relationship. The knowledge category emerges that increased knowledge among healthcare professionals leads to increased self-confidence that creates greater conditions for patient participation in care. Communication appears to be, what for the most part, affects the experience of patient participation. With effective communication, patient participation is perceived to increase as the patient is given the opportunity to participate in their care to a greater extent. The relationship and response in care depend on the attitudes of health professionals that can strengthen or reduce participation.

Conclusions

Communication was the factor that mostly affected participation. Healthcare professionals feel that increased knowledge and greater understanding of the patient affects communication with patients with aphasia positively. Increased knowledge also contributed to increased self-confidence, which encourage communication and the ability to establish a relationship. This promotes patient participation and makes the patient's preserved abilities visible, which strengthens the patient's belief in themselves. 

Bakgrund

Cancer är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och omfattar runt 200 olika tumörsjukdomar. Den eller de tumörer som bildas vid cancer kan vara godartade eller elakartade och skapa varierande fysiska och psykiska utmaningar beroende på typ av cancerform, sjukdomsstadier och person. En del av sjuksköterskans kompetensbeskrivning är att arbeta personcentrerat där hela människan är i fokus utifrån ett holistiskt förhållningssätt. Det holistiska förhållningssättet inkluderar hänsyn till den fysiska, psykiska, andliga och kulturella dimensionen hos en person. Andlighet är ett komplext begrepp med olika dimensioner. Begrepp vilka relaterar till andlighet är bland andra livsmening och känsla av sammanhang (KASAM).

Syfte

Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med cancer kopplat till livsmening och andlighet.

Metod

Syftet besvarades med hjälp av en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga originalartiklar granskades baserat på ett systematiskt förhållningssätt. Artiklarna identifierades i databaserna PubMed och CINAHL och kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmets Högskolas framtagna bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. En kvantitativ samt 14 kvalitativa artiklar inkluderades. Resultat Fem teman kunde identifieras i resultatet för denna litteraturöversikt; upplevelsen av cancer innan och efter behandling eller efter påbörjad behandling, copingstrategier vid cancer, upplevelsen av hopp vid cancer, upplevelsen av mening vid cancer samt emotionella upplevelser vid cancer. Flertalet deltagare upplevde en ändrad livsmening.

Slutsats

Det förekom skillnader liksom likheter i personernas upplevelse av att leva med cancer, vilka sjuksköterskan kan beakta för att skapa förutsättningar för en holistisk och individanpassad vård. Andlighet visade sig vara en viktig del i deltagarnas copingstrategier. Deltagarna upplevde en förändrad uppfattning av livet och en förändrad livsmening i och med sin cancerdiagnos. Det som genomsyrade resultaten var den egna, subjektiva upplevelsen av cancersjukdom.

The pregnant women were in a more vulnerable life situation, which was shown to be due to various factors, such as pregnancy-related factors, socio-economic vulnerability, difficult life events, and their encounters with the health care system. A nurse may meet these women at health care centers, somatic and psychiatric facilities, emergency rooms, and other health care facilities. It is essential that the nurse is attentive, has a respectful attitude, and dares to ask how the pregnant woman is doing to enable early intervention and professional help.

Bakgrund 

På dagens akutmottagning möts ofta patienter av en rad utmaningar i att få ett gott bemötande. Hög arbetsbelastning och överbeläggning bidrar till den begränsade tid vårdpersonal har att ge bemötande och omvårdnad av hög kvalité. När vårdtiden blir längre än önskvärt finns inte den struktur och den utrustning som behövs för att patienten ska få omvårdnad av hög kvalité. Patienter befinner sig i en utsatt roll och deras möjligheter att behålla sin värdighet är begränsad. Att undersöka patienters syn på bemötande och omhändertagande skulle kunna bidra till ett förbättrat arbetssätt hos vårdpersonal och en bättre upplevelse för patienten.

Syfte

Syftet var att beskriva patienters upplevelser av bemötande och omhändertagande i samband med vård på akutmottagning.

Metod

Litteraturöversikt har använts som design för studien. Databassökningar utfördes i PubMed och Cinahl vilket resulterade i att 15 artiklar inkluderats. Studier av både kvantitativ och kvalitativ metod har inkluderats.

Resultat

Resultatet av studien går att delas in i tre kategorier. Miljö, mötet och att vara patient. Aspekter av den fysiska miljön i samverkan med atmosfären bidrar till att patienter känner sig väl omhändertagna. Lyckad kommunikation, information och genuint intresse framkommer som viktiga aspekter av mötet på akutmottagningen. Att tillgodose patientens psykiska behov av exempelvis trygghet och värdighet och att hantera den långa väntetiden på ett bra sätt framkommer som viktiga delar i att vara patient.

Slutsats

Resultatet visade att bemötandet och omhändertagandet på akutmottagningar kan förbättras. De upplevelser som belysts visar att relativt enkla åtgärder kan göra stor skillnad för patienters uppfattning om bemötande och omhändertagande. Genom att lyssna aktivt, göra patienten delaktig via information och användande av socialt accepterat beteende kan patientens upplevelse förbättras.  

Background

A large proportion of patients who frequently seek health care suffer from psychophysiologic disorders (MUPS) and somatoform disorders (MUS). Both of these conditions derive from mental illness yet they manifest as physical symptoms. Stress is a psychological phenomenon which is widely spread in our society today. When a person is exposed to stress, a variety of physical reactions commence within our body, due to our survival instinct. In spite of this, a lot of people become physically and mentally ill from stress. When our body is deprived of recovery, there is a higher probability for lack of health and therefore the risk of developing psychophysiologic disorder and somatoform syndromes increases.

Aim

The purpose of the study was to illuminate patients with psychophysiologic disorders and somatoform disorders and their experiences within the somatic healthcare.

Method

A literature review has been conducted with an including total of 16 articles. The chosen articles consisted of quantitative or qualitative methods, analyzed according to the integrated analysis method.

Results

Patients with MUPS/MUS suffer from lack of health and are often referred to various care units without getting the help they need. This leads to further distress with a decreased health experience. Strong emotions such as exclusion, anxiety, shame and fear of lacking health permeate these patients' experiences. The knowledge regarding these conditions are insufficient and no distinct guidelines nor clear treatments exist within the healthcare system.

Conclusions

The stigmatization regarding mental illness leads to feelings of shame and exclusion for these patients. The lack of knowledge leads to ineffective treatment, which also entails an increased economic burden for the society. The relationship between the body and the soul must not be overlooked. Healthcare professionals need to be educated in the ability to recognize the underlying psychological factors behind the physiological symptoms.

Background

Pain is a subjective experience that implies suffering in several dimensions for people who are affected. Relieving suffering is a part of the nurses' main tasks. Pain can both arise and be inhibited by several different mechanisms in the body. Acupuncture is a non-pharmacological treatment that the nurse can use to relieve that patients’ pain. The theoretical connection in this work is Katie Eriksson's nursing theory that explains three different types of suffering: suffering related to illness, suffering related to care and suffering related to life.

Purpose

The aim of this study was to describe patients' experiences of acupuncture as a treatment for physical pain.

Method

A literature review was conducted with 15 research articles, published between 2009 and 2019. The databases used are PubMed and CINAHL Complete. The collected data has been processed using an integrated analysis method.

Results

Five categories were identified: pain relief, psychological health, negative experiences, trust in healthcare personnel and autonomy. In several studies, it was found that patients experienced physical pain relief or increased well-being as a result of acupuncture treatment. Pain relief was shown on patients' own estimates, reduction in the use of analgesics and on physical signs. Improved mental health was shown on reduced levels of depression and anxiety as well as an increased sense of relaxation in patients. The negative experiences were caused by pain when inserting needles or absence of effect. The increased confidence in healthcare personnel was based on a person-centered way of treating the patient and satisfaction with the treatment. Improved autonomy was seen through increased confidence, increased sense of control and increased physical activity.

Conclusion

Acupuncture treatment as pain relief can reduce the patient's suffering in several ways. Several patients, though not all, have experienced that the treatment relieved physical pain. Regardless of the pain-relieving effect or not, most experienced that treatment led to increased well-being, which can reduce suffering.

Sleep has vital effects on brain functions as well as many other of the human organs. For this reason, sleep deprivation can cause and lead to serious physiological consequences. Studies show that patients sleep, and its continuity and quality is placed at risk when being hospitalized. To reduce this risk, it is important for nurses to have a basic knowledge about sleep. This enables healthcare professionals to be able to take important actions in cases where patients sleep patterns are disturbed.

SAMMANFATTNING

Bakgrund 

En marknadsstyrd arbetsmarknad för sjuksköterskor riskerar att få effekt på patientsäkerhet eftersom kontinuiteten i bemanningen i vården förändras och kompetensförsörjningen riskeras. Det är brist på sjuksköterskor i stora delar av världen idag, vilket medför att arbetsgivare har ett ansvar att attrahera och ge förutsättningar för att fler ska vilja studera och arbeta som sjuksköterskor. Bristen på sjuksköterskor kan tillsammans med kompetensförsörjning och nya förutsättningar i bemanningen innebära negativa effekter på vårdkvalitet och patientsäkerhet.

Syfte

Syftet var att beskriva hur kompetensförsörjning och bemanning inverkar på patientsäkerhet i slutenvården ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Metod

En litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och Cinahl, vilket resulterade i 16 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet. En modifierad variant av integrerad analys har använts för att analysera artiklarna.

Resultat

Resultatet sammanfattades i tre kategorier; patientsäkerhet och sjuksköterskans kompetens, hur sjuksköterskans förmåga att utföra patientsäker vård påverkas av arbetsmiljön samt bemanning och kompetensförsörjning i slutenvården. Resultatet visar på att en ökad kompetens bland sjuksköterskor minskar risken för vårdskador. Rätt bemanning och en god arbetsmiljö är också faktorer som ger förutsättningar för att leverera en patientsäker och god kvalitet i vården samt bidrar en hållbar arbetsplats för sjuksköterskor.

Slutsats

Resultatet visar att patientsäkerhet och vårdlidande påverkas av brister i bemanning och kompetensförsörjning. Rätt bemanning, kontinuitet, erfarenhet, kompetensmix och arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten positivt. Det påverkar även sjuksköterskors säkerhet och hållbarheten i sjuksköterskans uppdrag. De patientskador som orsakas av brister i kompetens och bemanning är till största del lindriga skador, men medför ändå ett lidande för patienter. Det är svårt att dra några slutsatser om beprövade system eller tydliga handlingsalternativ för att lösa problematiken inom bemanning och kompetensförsörjning. Det är dock tydligt att övertid och hög personalomsättning får direkta effekter såsom ökat antal vårdskador och därmed riskerad patientsäkerhet.

Type 1-diabetes mellitus is a chronic disease caused by impaired insulin production which eventually leads to insulin deficiency and thus requires lifelong treatment with insulin. Type 1-diabetes mellitus debuts mainly during childhood or adolescence. Living with the disease requires the individual to be able to manage and perform self-care. The transition from child to adolescent can thus be a difficult period when the responsibility for self-care is transferred from the parents to the adolescent. While at the same time physiological, psychological and social changes take place. 

ABSTRACT

Background

Miscarriage, in a nursing context, is often referred to as a spontaneous abortion or involuntary abortion and affects a large percentage of pregnant women. The cause of miscarriage is difficult to diagnose, and the symptoms are individual. Commonly, the symptoms are vaginal bleeding, abdominal pain and a general feeling that “something is wrong”. It is due to these subjective symptoms that these women seek care via emergency departments.

Aim

The aim was to describe adult women's experiences of miscarriage based on Katie Eriksson ́s nursing theory on the three dimensions of suffering.

Method

This literature review was based on 18 research articles, with either qualitative or quantitative research methods. A database search was conducted through CINAHL, PubMed and PsycINFO. The included articles underwent quality assessment in accordance to Sophiahemmet University ́s matrix and analyzed with inspiration from Kristensson’s (2014) Integrated analysis.

Results

The result is presented in three categories based on Katie Eriksson ́s nursing theory; Care Suffering, Disease Suffering and, Life Suffering. The result showed that a miscarriage affects a woman within all three dimensions of suffering, where the traumatic event consists of feelings such as powerlessness, hopelessness and shame. Furthermore, it is shown that healthcare professionals have a responsibility in how the woman gets affected in the context of her suffering. Healthcare professionals with a true dedication and an empathic attitude is a contributing factor for a reduction of the suffering for these women.

Conclusions

The woman's experiences are affected within all three dimensions of suffering based on Katie Eriksson ́s nursing theory. To undergo miscarriage is a complex situation that leaves imprints on the life of these women, as the situation affects life in a physical, mental, social and existential way. This literature review also shows that healthcare professionals attitudes towards these women have a great impact on the future for these women. It is of great significance that healthcare professionals possess capacity on how their attitudes have an importance for the continued suffering for these women.

Keywords: Care Suffering, Disease Suffering, Experiences, Life Suffering, Miscarriage.

ABSTRACT

Background

For a person suffering from cancer, the disease often leads to major changes for the person's mental and physical well-being. The disease and its treatment can also result in significant and stressful changes in everyday life. In conjunction with a cancer diagnosis, the level of physical activity often decreases, which in turn can lead to increased pain and fatigue as well as a longer recovery process. Research has shown that there are several positive health effects of performing physical activity in conjunction with cancer disease and during ongoing or after completed cancer treatment. This literature review presents a compilation of studies that illustrate ways in which the nurse can promote physical activity in people with cancer.

Aim

The purpose was to elucidate how nurses can promote physical activity for people with cancer.

Method

A literature review is the design of this study which is based on 15 scientific articles of both qualitative design, quantitative design and mixed design. The articles were selected from database searches in PubMed, CINAHL, PsycINFO and through manual searches. Integrated analysis was applied as a strategy in the data analysis.

Results

This literature review has found results in how the nurse can promote physical activity in people with cancer and categorized these into four categories: nurses’ knowledge about physical activity, counseling regarding physical activity, supervised interventions in health care and the use of digital tools.

Conclusions

Nurses can promote physical activity in people with cancer through different approaches. By doing this, nurses can increase people´s interest in physical activity and the awareness of the positive effects it can have during cancer disease. More research and evidence are needed to enable guidelines to be implemented in the nurse´s nursing work regarding physical activity for people with cancer.

Barn kan uppleva rädsla inför kontakt med sjukvård och oroa sig inför moment som kan upplevas skrämmande och smärtsamma. Det är viktigt att barn får bemötande efter sin ålder och mognadsgrad för att inte de ska utsättas för svåra upplevelser och riskera att hamna i ett vårdlidande, då familjen kanske drar sig för att uppsöka sjukvård i tid vid framtida behov. Den grundutbildade sjuksköterskan kan sakna kunskap kring omvårdnadshandlingar med barn i samband med injektion och venprovtagning. 

Syfte Syftet var att belysa barns och föräldrars upplevelser och erfarenheter av åtgärder och metoder som kan lindra lidandet för barn i samband med injektion och venprovtagning. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt över vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL vilket resulterades i 15 artiklar som sammanställdes i en matris. Artiklarna analyserades i flera steg med integrerad analys enligt Kristenssons (2017). Resultat Tre övergripande kategorier för att lindra barns lidande identifierades från resultatet: information och delaktighet för att skapa trygghet, visuella hjälpmedel för att avleda och skapa trygghet, och farmakologisk smärtlindring och nervblockad. Vilket handlade om bemötande av barn och föräldrar vid injektion och venpunktion. Behoven av information, delaktighet och barnens olika behov av distraktion. Det framkom som viktigt att använda sig av farmakologisk smärtlindring kombinerat med någon annan åtgärd eller metod för att minimera rädsla och smärtupplevelsen för barn vid injektion och venpunktion. Slutsats När stickmoment planeras bör det göras med flera olika åtgärder och metoder för att undvika att barn ska hamna i ett vårdlidande. Barnen och föräldrar behöver få deltaga i omvårdnadsarbetet och barnen behöver farmakologisk smärtlindring inför olika stickmoment. Distraktionmetoder är lämpligt att använda sig av då det upplevds som ångestreducerande för barnen, vilket i sig påverkar smärtupplevelsen. Nyckelord: Distraktion, Injektion, Rädsla, Smärta, Venpunktion.

Bakgrund

Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem. Våldet är en kränkning mot individens mänskliga rättigheter som kan medföra allvarliga skador både fysisk samt psykiskt. Det är sjuksköterskors professionella ansvar att vilja se och vilja veta för att kunna identifiera våldsutsatta kvinnor. En god vårdrelation skapas genom gemensam sårbarhet. Sjuksköterskors upplevelse av sårbarhet skapar tillit i mötet och leder till att kvinnors behov och önskningar om god vård uppfylls.

Syfte

Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer.

Metod

Metod för studien var en litteraturöversikt. Artiklar samlades in från CINAHL samt PubMed. Integrerad dataanalys användes och artiklar kvalitetgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Sammanlagt inkluderades 17 stycken vetenskapliga originalartiklar. Forskningsetiska överväganden har tagits i beaktning.

Resultat

Övervägande hade sjuksköterskorna lika åsikter relaterat till hög arbetsbelastning, vårdtyngd, samt brist på utbildning och kunskap. Delade aspekter fanns relaterat till emotionell påverkan att möta samt omhänderta våldsutsatta kvinnor. Huvudfynden i denna litteraturöversikt skapade kategorierna: ”Sjuksköterskors upplevda brister i mötet med våldsutsatta kvinnor”, ”Sjuksköterskors förhållningssätt i mötet med våldsutsatta kvinnor” samt ”Sjuksköterskors känslor i mötet med våldsutsatta kvinnor”.

Slutsats

Sjuksköterskors upplevelse och erfarenheter kan bidra till utveckling av trygg vård som innefattar tillit och respekt. Utbildning om våld i nära relation skulle kunna leda till ökad medvetenhet samt ett gott förhållningssätt. Kunskap och god kompetens kan minska fördomar och attityder mot våldsutsatta kvinnor. Genom att göra sjuksköterskor delaktiga kan riktlinjer utformas efter upplevelser och erfarenheter. Detta kan öka förmågan att tillhandahålla ett respektfullt möte med kvinnor utsatta för våld i nära relation.

Background

Endometriosis is a chronic disease where the endometrium grows outside of the uterus. The disease affects one in ten women and can cause chronic pain, pain at intercourse and menstruation as well as infertility. In the national guidelines for care of endometriosis the health authorities recommend a multidisciplinary teamwork. The work of initiating and organizing this collaboration belongs to the nurse. It is also the nurse’s role to provide the women with support and information in order to help manage the often-difficult pain and complex symptoms. This topic was chosen to broaden the knowledge of health care professionals and especially nurses.

Aim

The aim was to illustrate women’s experiences living with endometriosis. 

Method

The chosen study design was a literary review. Article searches were done in three relevant databases with the inclusion years of 2009- 2019 whereupon 15 articles where chosen for a quality audit and an integrated analysis.

Results

Endometriosis affected several aspects of women's lives. Pain was the main theme throughout the analyzed articles causing tensions in family, couple relations, intimacy and work life. It caused mental ill-health as well as poor self-experienced health. Numerous women experienced the encounter with health care as negative.

Conclusions

Endometriosis had negative effects on the women’s quality of life and the encounter with health care often caused the women a great deal of unnecessary suffering.

Keywords: Endometriosis, Nursing care, Psychology, Quality of life

Bakgrund: Abortprocessen är en aspekt av reproduktiv perinatal och sexuell hälsa som är barnmorskans huvudområde. Att söka vård för att genomgå en abort kan innebära en stor sårbarhet. Kvinnorna beskriver sina erfarenheter som ett psykiskt lidande med känslor som inkluderar skuld och sorg. Bemötandet från barnmorskan kan vara avgörande för hur kvinnans helhetsupplevelse blir av aborten. Det är därför viktigt att barnmorskan/sjuksköterskan möter kvinnan med empati och en icke-fördömande attityd. 

Syfte: Att studera barnmorskors och sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som genomgår en legal medicinsk abort. 

Metod: För att besvara studiens syfte valdes en litteraturöversikt över kvalitativa studier. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL, PSYCINFO. Totalt identifierades 19 vetenskapliga artiklar  publicerade från år 2000 till år 2017. Vetenskaplig klassificering och kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av bedömningsverktyget “CASP”. Resultatet baseras på en metasummering med manifest analys. 

Resultat:  I resultatanalysen identifierades sju kategorier: 1, etiska aspekter, som illustrerar etiska dilemman som kan uppstå, 2, barnmorskans syn på anledningar till varför kvinnor genomgår abort och deras beslutsfattande, 3, behov av ökade resurser och behov av reflektion, 4, betydelsen av tillräcklig kunskap för att utföra arbetet, 5, barnmorskans bemötande gentemot den abortsökande, 6, att handlägga aborter ansågs tillhöra arbetet som barnmorska och sjuksköterska” samt 7, känslomässig påverkan av arbetet och sätt att hantera dessa känslor”. 

Slutsats: Denna studie visar att abortvård är emotionellt utmanande som väcker etiska frågor. Barnmorskan/ sjuksköterskan behöver få stöd och tid för reflektion i sitt arbete inom abortvården, vilket är en förutsättning för att barnmorskan/ sjuksköterskan ska kunna möta och stödja de fysiska, psykiska och existentiella behoven hos kvinnan i denna komplexa situation.